Ta en mikrometerstor sfär och belägg de två halvorna med olika metaller. Stoppa ner den i en kemisk lösning och bubblor bildas vid ena halvan. När de spricker uppstår ett tryckfall som får sfären att färdas framåt.
Pariklar av det här slaget kallas Januspartiklar. Namnet har de fått efter guden Janus som i den romerska mytologi ofta avbildas med två ansikten – ett som tittar tillbaka in i det förflutna och ett som blickar in i framtiden. I vetenskapliga sammanhang används namnet däremot för pyttesmå sfärer som till hälften är täckta med olika material. När de placeras i en kemisk lösning får vissa av dem förmågan att driva sig själva framåt i en viss riktning. Resultatet blir en typ av mikromotor.