Karriär
Färre ingenjörsstudenter trots satsning för fler
Regeringen satsade 2018 stort på att få fler att söka sig till ingenjörsutbildningar. Men få högskolor och universitet har nått målen, visar en granskning från Riksrevisionen. En anledning kan vara det låga söktrycket.
Det har nu snart gått tre år sedan regeringen gav ett antal universitet och högskolor i uppdrag att ordna fler utbildningsplatser inom vissa bristyrken, bland annat ingenjörsyrken.
Nu har Riksrevisionen granskat resultatet av satsningen, och det visar sig att det inte har gått som planerat. När det gäller civilingenjörsutbildningar fick åtta lärosäten i uppdrag att få 1 000 fler helårsstudenter till 2023, jämfört med 2017. Till 2019 skulle de vara 250 fler.
Men resultatet blev det motsatta. 2019 hade civilingenjörsutbildningarna totalt sett 58 färre studenter än 2017. Bara tre av de åtta lärosätena nådde upp till målet, rapporterar Ingenjören.
Lågt söktryck försvårar
För utbildningarna till högskoleingenjör var uppdraget bredare, och riktade sig till 18 högskolor och universitet som skulle få 600 fler helårsstudenter till 2021. Men 2019 hade antalet helårsstudenter minskat vid 11 av 18 lärosäten.
Ett stort problem är enligt granskningen att det är svårt att utöka antalet studenter, bland annat på grund av lågt söktryck. Det problemet gäller särskilt utbildningar till högskoleingenjör. Regeringen påstår att man tagit hänsyn till söktrycket i satsningen.
Enligt Keili Saluveer på Riksrevisionen är det anmärkningsvärt eftersom högskoleingenjörsprogrammen har ett av de lägsta söktrycken inom högskolan och dessutom mycket låg genomströmning. Det säger hon till Ingenjören.
– Det låga söktrycket till högskoleingenjörsutbildningar har bekräftades av såväl lärosätenas årsredovisningar som i våra intervjuer med dem. Inom vissa ingenjörsinriktningar finns det också brist på disputerad personal och lärosätena konkurrerar både med varandra och med näringslivet om sådan kompetens.
Oklart om ingenjörsbristen finns
När regeringen beslutade vilka utbildningar det skulle satsas extra på användes prognoser för arbetsmarknadens behov från bland annat SCB. Och de visar på en tydlig brist när det gäller exempelvis lärare och vårdpersonal. Men om det finns någon brist på ingenjörer är mer oklart.
– När det gäller civil- och högskoleingenjörsutbildningar har vi noterat att det finns en oenighet bland olika aktörer i teknikbranschen. Vi kan också se att prognoserna inte ger en lika entydig bild av en brist på ingenjörer, som för övriga yrkesgrupper, säger Keili Saluveer till Ingenjören.