Räddaren i stormen

2002-02-13 13:00  
Brännare före och efter falsning. Foto: Traniga

John E Jonsson ville inte bli bonde. Därför började han tillverka kokkärl i aluminium och la därmed grunden till företaget Trangia som nu omsätter drygt 30 miljoner kronor per år. Nu tillverkas kokkärlen till företagets välkända stormkök även i lyxigt titan.

Artikeln publicerades 2002

Det har gått drygt 75 år sedan tillverkningen startade i det hus i byn Trång, väster om Östersund där nu ett bageri huserar. Och det är bynamnet som är basen för företagets namn. De två sista bokstäverna i Trangia, ia ska tydas som "i aluminium". Redan från början strök grundaren John E Jonsson ringen över å så att namnet blev Trangia, inte Trångia. Ingen vet riktigt varför.

- Han var före sin tid, hävdar sonen Erik Jonsson, den andra generationen i familjen Jonsson som har drivit företaget. Han är född 1925, samma år som verksamheten startade.

- Trangia betyder dessutom inget på andra språk vilket är en klar fördel, inflikar nuvarande vd Bengt Jonsson som tillsammans med brorsan Lennart idag äger och driver företaget. De är alltså den tredje generationen inom familjen Jonsson som nu tagit över.

Förutsättningar för att driva företaget är naturligtvis annorlunda idag jämfört med när det startades. Då, 1925, skedde fortfarande matlagningen i allmänhet på vedspis i hushållen. Kokkärlen var därför försedda med en fläns för att passa i hålen på vedspisen.

Men i takt med att elspisen blev allt vanligare inriktades produktionen på tjockbottnade, planslipade kärl. Efter andra världskrigets slut började också fritidsmarknaden växa och efter 1950 satte den fart rejält.

- Då övergick vi allt mer till tunna campingkärl. Det var i den vevan som vi visade upp det första Trangiaköket på en stor mässa i Paris, berättar Erik Jonsson.

Det välkända stormköket är dock inte patenterat.

- Själva idén med en skyddad brännare fanns sedan tidigare, men då för metatabletter. Men vi utvecklade vår egen variant för flytande bränslen. Bästa patentet är att tillverka bra produkter till lågt pris, kommenterar Erik Jonsson.

Idag finns stormköket i två storlekar och åtta varianter på kokkärl. Nu går det också att få en del av kärlen i teflonmaterial, i duosal som är rostfritt stål inuti och aluminium utanpå eller i titan som gör dem extra lätta.

- De finns bland annat för dem som av någon anledning är rädda för aluminium av hälsoskäl, men fortfarande är det aluminiumkärlen som säljer mest, säger Erik Jonsson.

Kokkärl i lyxvarianten titan kostar cirka 200 kronor mot 30-40 kronor i aluminium.

Pris och kvalitet avgör varifrån aluminiuminköpen sker. Just nu är det Ungern som är huvudleverantör. I Schweiz sker hopvalsningen av rostfritt stål och aluminium till duosalkärlen. Det består av åtta tiondelar aluminium och två tiondelar rostfritt stål.

Tidigare trycksvarvades kärlen vilket kan liknas vid drejning. Det krävde stora yrkeskunskaper som tog lång tid att lära. Idag sker tillverkningen mer eller mindre automatiskt först genom dragpressning sedan tryckpressning.

Sedan 1991 tillverkar Trangia aluminiumtallrikar för mikrovågsugnar på beställning av Whirlpool. Den tillverkningen står idag för en tredjedel av företagets omsättning men är i dagens läge mycket osäker. Whirlpool har beslutat att flytta tillverkningen av mikrovågsugnar till Kina.

Men huvudprodukten är stormköken med tillbehör. Trangia tillverkar cirka 100 000 kök per år. De flesta kunderna återfinns i Sverige och Norge, följt av England, Tyskland, Australien, Finland och Danmark. Köken exporteras idag till 26 länder. Trangia har 22 anställda och omsatte 32 miljoner kronor år 2001.

Det är inte bara under semestercampingen eller fjällvandringen som Trangiaköken kommer till användning. De blev räddningen för många hushåll som blev utan el i vintras. Julglöggen kunde trots elbristen drickas varm.

Lars Eriksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer