Nytt test visar om cancern är farlig

2012-10-10 05:00  

Är patientens prostatacancer livsfarlig eller harmlös? Ett nytt svenskt test kan ge svaret. Målet är att tusentals män ska slippa opereras i onödan.

”Du har prostatacancer.” Runt 10 000 män får det oönskade beskedet av sin läkare varje år i Sverige. Den bra nyheten är att majoriteten inte kommer att dö av prostatacancer. Den dåliga nyheten är att det är svårt att skilja ofarliga tumörer från livshotande. Många män opereras eller strålbehandlas därför för säkerhets skull och riskerar allvarliga biverkningar som inkontinens och impotens.

Utvecklingsbolaget Chundsell Medicals, en avknoppning från Cancer­centrum Karolinska vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, vill lösa problemet med en ny typ av test.

Den patentsökta metoden går ut på att analysera fyra gener från tumören, gener som har en tydlig koppling till hur länge patienten överlever om han inte får radikal behandling.

– Målet är att stora grupper av patienter ska slippa att behandlas i onödan och drabbas av biverkningar. Samtidigt hittar vi de män som verkligen har en aggressiv cancer och behöver radikal behandling, säger Chunde Li, onkolog och medgrundare i bolaget.

Jakten på de fyra generna startade runt millennieskiftet. Chunde Li var frustrerad över att inte kunna ställa träffsäkra diagnoser och fick en idé: gåtans lösning borde finnas i Karolinska sjukhusets unika biobank. Där lagras cellprover från prostatatumörer sedan mitten av 1980-talet, färskfrusna med den genetiska informationen intakt.

Tillsammans med forskare vid Stanford University började han analysera tumörernas arvsmassa och jämföra med hur länge patienterna levde efter diagnosen. År 2007 publicerade gruppen en lista på 641 stamcellsliknande gener som påverkar prognosen. Intressant, men alldeles för många parametrar för vara praktiskt användbart i ett test.

Doktoranden Zhuo-Chun Peng har sedan i flera steg lyckats vaska fram ett mer hanterligt antal. Hon har identifierat tre stamcellsgener och en kontrollgen som har stark koppling till patientens överlevnad, oberoende av ålder, psa-värden och hur läkaren bedömer tumören. Hon har även utvecklat en metod som gör det möjligt att analysera de fyra generna samtidigt i ett prov, se grafik.

Chundsell Medicals startades 2007 för att ta testmetoden till marknaden. Grundarna är Chunde Li och Sune Rosell, som tidigare varit forskningschef på Astra och grundat flera andra bioteknikbolag. Företaget tog in fem miljoner kronor i somras, och tyska Epigenomics har fått uppdraget att omvandla labbprototypen till ett kommersiellt testkit. Samtidigt verifieras testmetoden med vävnadsprover från en oberoende svensk biobank.

– Vi räknar med att lansera testet på den nordiska marknaden nästa år, säger Chundsells vd Jan Erik Collin.

Marknaden är, enligt företagets beräkningar, värd 1,75 miljarder kronor om året enbart i Europa.

Konkurrensen är hård. Det pågår en kapplöpning mellan medicinteknikföretag och forskargrupper världen över om att få fram ett effektivt test för den manliga folksjukdomen. Amerikanska Myriad Genomics erbjuder sedan något år tillbaka ett gentest som ger besked om patientens risk för att dö av sin prostatacancer. Det testet analyserar 46 gener.

Enligt Jan Erik Collin är Chundsells test med endast fyra gener betydligt billigare och lättare att använda. Prislappen ska ligga på cirka 3 500 kronor per patient, en bråkdel av vad en operation eller strålbehandling kostar.

Företaget behöver ta in ytterligare fem miljoner kronor i början av nästa år. Pengarna ska bland annat finansiera kliniska tester i Europa och användas för att bygga upp marknadsföring och försäljning i Norden.

Sveriges vanligaste cancerform

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom.

Närmare 10 000 män fick diagnosen år 2010. Hälften var över 70 år, ett fåtal under 40.

Omkring 75 000 män lever med prostatacancer i Sverige.

Cirka 2 400 män dör årligen av sjukdomen.

Diagnosen görs i flera steg. Först mäts halten av psa, prostataspecifikt antigen, i blodet.

Om psa-halterna är förhöjda undersöker läkaren prostatan med bland annat ultraljud och tar vävnadsprov som studeras i mikroskop.

Patienter kan behandlas med operation, strålning och hormoner.

Charlotta von Schultz

Mer om: Forskning Cancer

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer