Bota diabetes med en injektion i ögat

Folksjukdomen diabetes ökar dramatiskt. I dag beräknas över 350 miljoner människor i världen ha sjukdomen. Prognosen för år 2030 är över 550 miljoner. Att hitta bot och bättre behandling har hög prioritet.

Per-Olof Berggren är en av världens främsta diabetesforskare. Vid Karolinska institutet i Solna leder han den 30 man stora forskargruppen på Rolf Lufts forskningscentrum. Med avancerade mikroskop försöker de ta reda på hur människans insulinproduktion fungerar.

Att det livsviktiga hormonet produceras i öar av celler som ligger insprängda i bukspottkörteln är känt sedan länge. Där­emot vet forskarna inte exakt hur produktionen i cellerna, de så kallade Langerhanska öarna, går till. Den kunskapen är ett måste för att kunna utveckla nya mediciner.

För att hitta svaret måste cellerna studeras i en miljö där de får samma blodförsörjning och nervsignaler som i bukspottkörteln. Men bukspottkörteln kan man inte laborera med, det är för farligt. Matspjälkningsenzymerna som tillverkas där är extremt aggressiva och får inte komma ut i kroppen.

– Då kom vi att tänka på att ögat faktiskt är en stor behållare som man kan titta ut genom. Och kan man titta ut borde man också kunna titta in, säger Per-Olof Berggren.

Sagt och gjort. Langerhanska öar från människa transplanterades in på regnbågshinnan, iris, hos vita nakenmöss. De saknar immunförsvar och reagerar inte på främmande celler. Efter cirka 30 dagar hade kroppen försett öarna med såväl blodkärl som nerver, precis som i bukspottkörteln.

– Med hjälp av fluorescensmikroskop kan vi nu följa processen i realtid och få hela den systembiologiska bilden av vad som händer, utan att vare sig skada eller avliva djuren, säger Per-Olof Berggren.

När metoden testades på diabetessjuka möss kom nästa överraskning – djuren blev friska.

– Vi blev enormt förvånade. Redan tre dagar efter transplantationen sjönk blodsockervärdena. Sedan höll de sig stabila ända till dess att vi plockade bort cellerna.

De svenska forskarna är pionjärer på metoden, som nu har testats på såväl råtta som apa. Testerna på apa fortsätter nu i Miami och i Korea. Håller resultatet i sig efter det att sju till åtta apor studerats är det dags att ta steget till människa.

Har tekniken några nackdelar?

– Rent biologiskt finns inga nackdelar, synen hos djuren påverkas till exempel inte. Däremot kräver metoden teknisk avancerad utrustning och är tidskrävande, säger Per-Olof Berggren.

Den första kliniska studien kommer troligtvis att ske i USA. Enligt Per-Olof Berggren har man just påbörjat samtal med den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

– De första säkerhetstesterna kommer i så fall att göras på personer som har blivit blinda till följd av sin diabetes. Fungerar det bra kan vi gå över till seende patienter.

När kan det i så fall bli aktuellt?

– Det kan gå ganska snabbt, inom ett par år, säger Per-Olof Berggren.