Bygga på höjden – självfallet

2011-12-06 23:00  

Skippa pumparna och låt tyngdkraften göra jobbet. Snart startar tillverkningen i Mackmyras nya gravitationsdestilleri utanför Gävle.

Den 17 december ska de första ädla dropparna tappas i Mackmyras nya whiskydestilleri. Då har sju dygn och sju våningar passerats sedan malten lyftes upp i det 35 meter höga tornet i glas och betong. Sedan har råvaran fallit ner, processteg för processteg, ända till tappningen på nedre botten.

– Vi valde att bygga på höjden för att minska energiförbrukningen, ­säger Jonas Berg, produktionschef och medgrundare på Mackmyra Svenska Whisky.

Att dra nytta av gravitationen är inget nytt påfund i whiskybranschen. Jonas Berg berättar att skotska destillerier också utnyttjade självfall förr i tiden, men att pumpar för länge ­sedan tagit över transporterna. Nu tror han att världens högsta gravitationsdestilleri finns här i skogen utanför Gävle.

– Jag känner i alla fall inte till något som är högre.

Vid Ny Tekniks besök i slutet av ­november är det mesta på plats i byggnaden. Här finns kvarnar, mäskkärl och jäskärl. Här finns värme­växlare som ska återvinna all spillvärme i processen. Och här finns destilleriets hjärta, två trinda koppar­pannor i jätteformat, specialbeställda från Skottland.

Fast än så länge saknas anläggningens hjärna. Det avancerade styr- och övervakningssystem ska i veckan testas hos leverantören Schneider Electric i Skara. Systemet ska dels hantera all teknik som har med byggnaden att göra, från brandlarm till ventilation, dels kontrollera alla moment i produktionen. ”Allt som går att mäta” i varje batch sparas i rapporter för att säkra kvaliteten: temperaturer, jästider, alkoholhalter och pH-värden till exempel.

Men automation och mätvärden i all ära. För vissa kritiska processteg krävs fortfarande en skicklig yrkesman. Ett sådant moment är att styra hastig­heten när sötvörten silas före jäsningen.

– Det är ett fortfarande ett hantverk. Man måste smaka och dofta för att få ut rätt smakämnen och sockermängd, säger Jonas Berg.

Efter den första provkörningen av destilleriet nu i december ska processen trimmas in på allvar efter tretton­helgen, om allt går enligt ­planerna. Därefter kan produktionen skruvas upp till två-skift och kanske så småningom till treskift. Då kan 1,8 miljoner flaskor tillverkas här per år, tre gånger så mycket som i Mackmyras gamla destilleri.

– Vi behöver den större kapaciteten både för den svenska marknaden och för vår satsning i andra länder, framför allt USA, säger Jonas Berg.

Bryggandet startar uppe på sjuan

Plan 7

Skybar för besökare.

En elevator lyfter upp maltkorn i skopor. 1,5 ton malt går åt till en batch som ger cirka 750 liter 63-procentig whisky.

Plan 6

Maltkornen rensas i ett stort såll som blåser bort damm och annat skräp.

Plan 5

En kvarn krossar malten. Det viktigt att få rätt fraktion för att kunna utvinna så mycket stärkelse som möjligt.

Plan 4

Den krossade malten samlas upp i en behållare.

Plan 3

Malten blandas med 9 000 liter 63-gradigt vatten i stora mäskkärl. På tre timmar omvandlar enzymer i malten stärkelsen till socker. Mäsken blir nu sötvört.

Sötvörten silas ut genom silplåten i botten och kyls i en värmeväxlare innan den pumpas till jästankar.

Cirka 20 kilo jäst tillförs. Jäsningen tar fyra dygn vid drygt 20 grader. Totalt finns tolv jästankar som rymmer 9 000 liter vardera.

Plan 2

Destilleriets hjärta: två skotska kopparpannor på 8 000 respektive 6 000 liter. Varför koppar? Metallen reagerar med svavel som finns i malten, vilket ger en mildare smak.

En första destillering ger en alkoholhalt på cirka 30 procent. Spriten kyls till 17 grader innan den destilleras en andra gång och kyls på nytt.

Plan 1

Den färdiga råwhiskyn med en alkoholhalt på cirka 70 procent späds ner till 63 procent innan fylls i ekfat. Dessa lagras minst tre år innan whiskyn kan tappas på flaska.

Charlotta von Schultz

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt