Blir först på månens baksida – med hjälp av svensk teknik

2018-11-13 08:02  
Kina blir först med att landa på månens baksida. Foto: Nasa

Kina vill utforska trakterna kring det 8,2 kilometer djupa hålet på månens baksida. I december lyfter landaren – och ombord finns viktig mätutrustning som är utvecklad av svenska Institutet för rymdfysik.

Efter Sovjetunionens sond 1976 verkade stormakterna vara färdiga med månen – men nu har intresset exploderat. Under 2019 ska Indiens rymdmyndighet samt privata aktörer i Israel och Tyskland skicka obemannade farkoster till himlakroppen. Men redan i december i år kommer Kina bli först med att landa på månens baksida.

Obemannade Chang’e-4 har siktet inställt på trakterna kring den pol som alltid är vänd bort från jorden. Där finns en sänka som utgör månens största, djupaste och möjligen äldsta delar. Den mäter 2 500 meter tvärs över och uppstod till följd av en massiv kollision.

Som mest är sänkan 8,2 kilometer djup, vilket innebär att den inte kan utforskas av en rover. Därför vill man istället parkera landaren i den 186-kilometer breda Von Kármán-kratern, som utgör en del i området. Här hoppas man få en bättre inblick i vad himlakroppen sitter på i form av eventuella resurser.

Läs mer: Svenskt satellitbolag i samarbete med Space X

– Det råder stor oenighet kring sammansättningen i månskorpan. Är exempelvis manteln blöt och full av hydrerade mineral, eller torr? Om den är blöt, hur överlevde då vattnet den enorma kollision som man tror har format månen? Chang’e-4 kommer inte lösa de här mysterierna, men mätningarna kan hjälpa oss att kalibrera framtida fjärrundersökningar, säger planetforskaren Long Xiao vis China University of Geosciences i Wuhan till Science News.

Chang'e-5 ska ta med sig prover från månen

Redan 2013 satte Kina sin första landare på månen, och med Chang’e-3 blev man den tredje nationen på plats. Chang’e-4 återanvänder den backupplandare och rover som byggdes för trean. Ombord finns tre kameror, en infraröd spektrometer och två uppsättningar av markpenetrerande radar.

Även Sverige har bidragit med viktig mätutrustning på månlandaren. Instrumentet Advanced Small Analyzer for Neutrals (ASAN) är utvecklat av Institutet för rymdfysik (IRF). Genom mätningar av energirika neutrala atomer och joner från månens yta kommer det undersöka växelverkan mellan solvinden och månens yta. Instrumentet monteras 60 centimeter ovanför marken på en mobil robot – och den kommer studera sin omgivning i minst tre månader.

2008-2009 gjorde samma instrument upptäckter kring hur partiklarna i solvinden växelverkar med månens yta. Då från den indiska månsonden Chandrayaan-1, i en omloppsbana på 100-200 km höjd.

Nästa år ska Kina följa upp med ännu en obemannad landare, och Chang’e-5 kommer bli den första farkosten som tar med sig stenar till jorden sedan ryssarnas sond 1976. Den ska gräva upp prover från två meters djup, från två lavafält som representerar olika perioder i månens historia. Totalt planerar man att ta med sig två kilo hem till jorden.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL