Biodrivmedel osäkert kort för att nå klimatmål

2021-03-30 14:54  
Tillgången på biodrivmedel är ett osäkert kort i regeringens klimatstrategi, enligt Naturvårdsverkets nya rapport. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sverige kommer att missa klimatmålet till 2045 om åtgärderna inte skärps ordentligt, varnar Naturvårdsverket. ”Det är alltså ett mycket stort gap kvar till målet”, säger klimatanalytikern Sara Almqvist.

Med de klimatåtgärder som har planerats hittills kan Sveriges utsläpp av växthusgaser minska med ungefär 55 procent fram till 2045, jämfört med 1990 års nivå. Det framgår av den rapport som Naturvårdsverket har tagit fram som underlag till regeringens årliga klimatredovisning inför riksdagen.

Men för att klara klimatmålet krävs en minskning på minst 85 procent, samt olika så kallade kompletterande åtgärder som ökar koldioxidupptaget, så att nettoutsläppen till atmosfären blir noll.

– Det är alltså ett mycket stort gap kvar till målet. Det betyder att det krävs stora satsningar inom alla sektorer, framför allt inom industrin och transportsektorn, säger Sara Almqvist, klimatanalytiker vid Naturvårdsverket.

Osäker tillgång

Men det finns fortfarande en chans att klara etappmålet till 2030, vilket innebär en utsläppsminskning på 63 procent. Fast detta står och faller med satsningen på biodrivmedel. Den beräknade utsläppsminskningen från den så kallade reduktionsplikten – en ökad inblandning av biodrivmedel i fordonsbränslet – utgör en stor del av de totala minskningarna. Det är ett väldigt osäkert kort, enligt rapporten.

Läs mer: Vass kritik: Passiv regering kan sumpa Sveriges klimatmål

Dels är det oklart hur stora mängder biodrivmedel som går att framställa globalt. Enligt en uppskattning som Naturvårdsverket har gjort skulle Sverige till exempel behöva lägga beslag på drygt en fjärdedel av all den mängd förnybar HVO-diesel som kan produceras inom EU – bara för att klara halva Sveriges behov av biodrivmedel.

– Och den produktionen finns ju inte i dag, det är bara en uppskattning utifrån hur mycket råvaror som finns. Och vi vet ju inte om produktionen kommer att finnas i framtiden heller, säger Almqvist.

Därför är det viktigt att satsa ytterligare på elektrifiering och effektivare transporter, slår rapportförfattarna fast.

Många beslut

Rapporten från Naturvårdsverket är en bred analys av regeringens klimatstrategi och klimatarbetet under 2020. Trots att åtgärderna inte räcker hela vägen fram får regeringen gott betyg när det gäller ambitionen.

– En sak som sticker ut är att regeringen har lagt fram väldigt många beslut och förslag. Vi har aldrig varit med om att det har funnits så många klimatrelaterade beslut i en budgetproposition.

De tre mest omfattande åtgärderna som lyfts fram i rapporten är den skärpta reduktionsplikten, som innebär att mer biodrivmedel ska blandas in fordonsbränslet, den ökade satsningen på industriklivet och ett ökat stöd till laddinfrastruktur för eldrivna lastbilar.

Dessutom har regeringen infört motsvarande krav på inblandning av biodrivmedel i flygbränsle.

– Även om det inte ger jättestora utsläppsminskningar så är det ett helt nytt styrmedel, säger Almqvist.

Goda möjligheter

Sara Almqvist påpekar att beräkningarna i rapporten endast bygger på de åtgärder som än så länge går att kvantifiera. Vissa av målen, exempelvis klimatomställningen av svensk industri genom det breddade industriklivet, har inte kunnat översättas till konkreta siffror.

– Det har vi inte med i den här bedömningen, för det är fortfarande osäkert. Men vi ser att det finns mycket stora potentialer här och det händer otroligt mycket inom industrin. Så vi ser goda möjligheter framöver.

Fakta: Sveriges klimatpolitiska ramverk

Sveriges klimatpolitiska ramverk, som antogs 2017, består av klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Klimatmålet slår fast att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska vara netto noll senast år 2045. Därefter ska de vara negativa, så att det tas bort mer växthusgaser från atmosfären än vad som släpps ut.

På vägen mot slutmålet finns ett antal etappmål. Ett av dem är att utsläppen från fordonstrafiken ska ha minskat med 70 procent jämfört med 1990 senast 2030.

Klimatlagen innebär i korthet att varje regering ska föra en politik som leder till att klimatmålet förverkligas. I det arbetet ingår bland annat att ta fram en klimatpolitisk handlingsplan vart fjärde år. Planen ska lämnas till riksdagen året efter ordinarie riksdagsval. Sveriges första klimathandlingsplan presenterades den 17 december 2019.

Klimatpolitiska rådet ska utvärdera regeringens klimatpolitik och granska den klimatpolitiska handlingsplanen senast tre månader efter det att den har lämnats till riksdagen. Rådet består av åtta ledamöter som är valda på tre år och som därefter ska föreslå sina efterträdare.

Källa: Naturvårdsverket, Klimatpolitiska rådet, regeringen

Fakta: Stort gap till klimatmålet

I rapporten "Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisning enligt klimatlagen" (2021) analyseras effekterna av Sveriges beslutade klimatåtgärder.

Sedan 1990 har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med 29 procent.

2019, som är det senaste året med komplett statistik, motsvarade de årliga utsläppen av växthusgaser cirka 51 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Enligt Naturvårdsverkets rapport kan de planerade klimatåtgärderna leda till att de årliga utsläppen minskar till 33–34 miljoner ton år 2045 .

Om även kompletterande åtgärder inkluderas, som ökar upptaget av koldioxid genom exempelvis koldioxidinfångning, beräknas det årliga utsläppet till 21–22 miljoner ton år 2045.

Målet är noll ton.

Källa: Naturvårdsverket

Jörn Spolander/TT

Mer om: Biodrivmedel

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt