Vattenfall kan lägga ned sina reservkraftverk

2009-11-24 14:53  
Reservkraftverket i Stenungsund Foto: Vattenfall

Vattenfall utreder framtiden för kraftverken vid Stenungssund och Marviken. Viktigaste skälet anges vara att de inte längre ingår i den svenska effektreserven. Dessutom utreds bolagets sidoverksamheter i Stenungsund.

Framtiden är oviss för de oljeeldade kraftverken Stenungsund, i Stenungssunds kommun, och Marviken, som ligger på Vikbolandet utanför Norrköping.

De används i dag som reservkraftverk och kan tillsammans ge cirka 1000 MW. Effekten motsvarar hälften av den svenska effektreserven på maximala 2 000 MW.

Enligt uppgift till Ny Teknik utreder statliga kraftkoncernen Vattenfall sedan en tid tillbaka att lägga ned bägge verken.

Enligt källan väntas ett beslut redan i december. Om verken läggs ned betyder det att statliga Vattenfall inte längre har tillgång till någon egen reservkraft. Detta samtidigt som konkurrenten Eon investerar i egen reservkraft och i dag har 1 700 MW tillgängligt i Sverige.

Erik von Hofsten, presschef på Vattenfall Norden, bekräftar att det pågår en utredning inom kraftkoncernen om vad som ska hända med reservkraften och övriga sidoverksamheter som Vattenfall har på orterna.

-Vi utreder framtiden för verken och övriga verksamheter i dialog med arbetstagarorganisationerna, säger han.

Fick aldrig något kontrakt
Skälet, anger han, är för det första att el-anläggningarna misslyckats i affärsverket Svenska Kraftnäts senaste upphandling av effektreserven för vintern 2009/2010.

-Vi gör bedömningen att verken inte är konkurrenskraftiga eftersom de inte kommit med i effektreserven och för Marviken är det andra året i rad, säger Erik von Hofsten.

För det andra bedömer Vattenfall att det i framtiden kommer att finnas ett överutbud av el på produktionssidan i förhållande till efterfrågan.

För det tredje utreds kraftverken av klimatskäl, säger Erik von Hofsten:

-Det handlar om elproduktion som ger höga koldioxidutsläpp.

Sedan 2008 sker Svenska Kraftnäts upphandling av den effektreserven som ska finnas till hands under perioden november till mars, årsvis.

Enligt Svenska Kraftnät kom reservkraftverken Stenungssund och Marviken inte med i reserven den kommande vintern eftersom de var för dyra.

-De hade en för hög samlad utvärderingskostnad, säger Maria Jäderberg, ställföreträdande kommunikationschef på Svenska Kraftnät.

Ny Tekniks källa hävdar dock att Vattenfall offererade för högt eftersom man ville kunna ta ut en stor vinstandel.

Är det möjligt för Vattenfall att sänka priset?

-Det är en av parametrarna vi utreder i samarbete med personalen, säger Erik von Hofsten.

Stenungssunds oljekraftverk har beskrivits som Europas största och är insprängt i ett berg. Det består av fyra oljeeldade pannor med ångturbiner och kan tillsammans ge en effekt motsvarande kärnkraftsreaktorn Ringhals 1 eller 820 MW. Tidigare vintrar har dock bara två block, motsvarande 520 MW ingått i effektreserven.

Kraftverket Marviken byggdes först som ett kärnkraftverk med tungt vatten och skulle bli den fjärde reaktorn i Sverige, men projektet lades ned 1970 innan reaktorn hunnit att dras igång. Intill reaktorn byggdes i stället en oljepanna och vissa delar av investeringen kunde därmed användes som kraftverk. Marviken motsvarar cirka 200 MW.

Till Vattenfalls andra verksamheter i Stenungsund hör driften av hamnanläggning och oljelager samt leveranser av vatten till industrin i Steningssunds kommun.

Sammanlagt berörs 26 personer vid Stenungsund och sex i Marviken om Vattenfall drar sig tillbaka från orterna.

Regeringen litade inte på kraftbolagen
Den lag som nu gäller om effektreserv och som ger Svenska Kraftnät i uppdrag att inhandla en effektreserv infördes 2003 .

Skälet var att det rådde politiskt tvivel kring kring huruvida elmarknaden själv skulle klara elförsörjningen under mycket kalla vinterdagar.

Lagen gäller fram till och med nästa vinter, det vill säga till och med 2011.

Energimarknadsinspektionen anser att elmarknaden själv ska kunna säkerställa att det finns en effektreserv.

Efter 2011 bedömer Energimarknadsinspektionen att effektreserven kan börja trappas ned och sedan fasas bort helt åren 2019-2020.

Därefter väntas elmarknaden själv tillhandahålla reservkraft. Frågan bereds i regeringskansliet.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt