Vad grubblar du på kring kärnkraft?

2011-03-14 11:56  

(UPPDATERAD) Reaktorbyggnad nr 3 i Fukushima Daiichi har kollapsat i den senaste explosionen i ett japanskt kärnkraftverk, men reaktorinneslutningen uppges vara hel. Här är några frågor som ni läsare ställt kring det som händer i Japan just nu.

Hur snabbstoppar man en reaktor?

En kärnkraftsreaktor snabbstoppas genom att styrstavar skjuts in i härden. Stavarna absorberar de fria neutronerna och kedjereaktionen upphör.

Samtidigt fortsätter det radioaktiva sönderfallet i bränslet och alstrar värme som måste kylas bort. Annars hotar en härdsmälta. Aktiviteten klingar av efter hand.

Kylningen inne i reaktortanken sker med självcirkulation av vatten. När temperatur och tryck stiger släpps ånga ut från tanken till inneslutningen där den kondenseras. För att hålla vattennivån uppe pumpas samtidigt nytt vatten in.

Hur pumpas havsvattnet in?

De olycksdrabbade japanska kärnkraftreaktorerna kyls med havsvatten eftersom de normala nödkylningssystemen slagits ut. Reaktorerna är förberedda för havsvattenkylning som en sista åtgärd, med ledningar in i reaktortanken.

Nödkylsystemen behöver inte hantera lika stora vattenmängder som vid normal drift, eftersom kärnreaktionen i härden avbryts vid ett snabbstopp.

Följer inte en massa radioaktivitet med när man släpper ut ånga och gas från reaktorerna?

För att minska strålningsrisken har de flesta av världens kärnkraftverk, försetts med säkerhetsfilter av en typ som utvecklats i Sverige.  De sägs ta hand om minst 99,9 procent av de radioaktiva ämnena.

I en skrubber, en typ av filterbassäng, tvättas ångan och gaserna. De radioaktiva partiklarna stannar i skrubberns vatten medan de renade gaserna släpps ut med ventilationen via ett stenfilter.

Vad händer om man inte hinner göra kontrollerade gasutsläpp, spricker reaktorinneslutningen då?

Om trycket blir för högt ska ett ”sprängbleck” lossna så att gaserna leds till säkerhetsfiltret.

Vad är Sievert för en enhet?

Enheten, som uppkallats efter den svenska strålningsfysikern  Rolf Sievert, används för att ange risken för att människor och andra levande organismer påverkas av joniserande strålning. Den bygger på hur mängden absorberad energi per massenhet i den bestrålade kroppen. Eftersom olika slags strålning har olika inverkan viktas de olika strålslagen på olika sätt. Så anses alfastrålning vara 20 gånger skadligare än gammastrålning.

Sievert är en mycket stor enhet, i normala fall används därför enheten millisievert. En millisievert motsvarar ungefär stråldosen från en normal röntgenundersökning.

Heter det verkligen radioaktiv strålning?

Ska man vara noga bör man tala om strålning från radioaktivt sönderfall alternativt från radioaktiva ämnen. Radioaktiv strålning användes tidigare som en vetenskaplig term men har utmönstrats även om uttrycket lever vidare i allmänt språkbruk. Man bör komma ihåg att ”joniserande strålning” är ett vidare begrepp som exempelvis även innefattar röntgenstrålning och kortvågigt ultraviolett ljus.

Hur kan det bli härdsmälta, när reaktorn stoppats?

När en kärnreaktor stoppas kedjereaktionen i reaktorhärden. Men samtidigt fortsätter sönderfallet av olika radioaktiva ämnen som bildats i bränslet. Om inte kylningen av härden är tillräcklig kan den värme som bildas vid sönderfallet få bränslet i härden att smälta. Det innebär en risk att radioaktiva ämnen kommer ut i omgivningen.

Vad är skillnaden mellan kokvatten och tryckvattenreaktorer?

I en kokarreaktor förångas kylvattnet runt reaktorhärden och får driva en ångturbin. Sedan den passerat turbinen kondenseras ångan på nytt till vatten som pumpas tillbaka in i reaktorn.

I en tryckvattenreaktor hålls trycket så högt att kylvattnet aldrig förångas. Det får i stället passera en värmeväxlare, en ånggenerator, som producerar ånga som driver kraftverkets turbiner. Genom att skilja på kylvatten och processvatten för ånggenerering utsätts inte turbinerna för lika mycket strålning som i en kokvattenreaktor.

Hur skadar havsvatten kärnkraftverken?

Kylning med havsvatten är en nödåtgärd och ger samtidigt stora skador på kraftverken. Havsvatten innehåller kloridjoner som påskyndar korrosion i form av gropfrätning även på material som normalt är ”rostfria”. Effekten ökar ju varmare vattnet är.

Efterlysning: Har du fler frågor kring kärnkraft? Tipsa oss om vad du vill veta genom att maila till oss på tipsa@nyteknik.se.

Erik Mellgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt