Problem för Vattenfall - Ingen vill ta hand om koldioxiden

2009-11-17 10:04  

Vattenfalls planerade koldioxidprojekt i Tyskland och Danmark har gått i stå. I östra Tyskland protesterar fjorton borgmästare mot Vattenfall och i Danmark slår Jyllandsbönderna bakut.

Uppdaterad onsdag med kommentar från Vattenfall och info om Statoils projekt för underjordisk lagring av koldioxid.

- Inte på vår bakgård, säger de protesterande borgmästarna i fjorton små tyska byar runt brunkolsfälten i östra Tyskland om Vattenfalls planer på att injicera koldioxid från kolkraftverken i underjordiska lager.

Vattenfall har pekat ut två områden öster om Berlin där man vill göra geologiska undersökningar för att se om de geologiska formationerna är lämpliga för att ta hand om koldioxiden från kolkraftverket i Jänschwalde.

Samtidigt har man ett projekt tillsammans med Gaz de France om att pumpa ned koldioxiden från testanläggningen för koldioxidavskiljning i Schwarze Pumpe i nästan tömda gasfält i Altmark i norra Tyskland.

Tror ändå att tidsplanen håller
Men i Tyskland är det sedan i somras tvärstopp för Vattenfall.

För att få tillstånd till underjordisk lagring av koldioxid krävs en ny lagstiftning – och den heta potatisen har ingen tysk politiker velat ta i före höstens val.

Och de lokala protesterna mot att över huvud taget göra geologiska undersökningar har fått Vattenfall att backa undan tills vidare.

- Men vi håller fast vid den ursprungliga tidsplanen för ett komplett CCS-system (Carbon Capture & Storage) med en fullskalig demonstrationsanläggning i Jänschwalde och en pipeline till en lämplig plats att lagra koldioxiden.

- Vårt mål är att allt ska vara på plats till 2015, säger Staffan Görtz, talesman för CCS-projekten inom Vattenfall, till Ny Teknik.

Danska projektet försenas fem år
Också i Danmark har Vattenfall fått problem med sina planer på koldioxidavskiljning vid Nordjyllandverket.

Där har lokala bönder satt sig på tvären och tillåter inte Vattenfall att ens göra geologiska undersökningar.

- Människorna kring Ålborg har många frågor och känner naturligtvis tveksamhet. Därför har vi bjudit in dem till dialog och det tycker jag att vi har lyckats med. Vi har faktiskt fått en del erkännande för hur vi har hanterad det hela, säger Staffan Görtz.

Men den ursprungliga tidsplanen för det danska CCS-projektet spricker.

- För Nordjyllandverket skjuter vi på tidsplanen i fem år till 2020. Det har också att göra med att det blir för stort att driva CCS-projekt i Jänschwalde och Nordjyllandverket samtidigt, säger Staffan Görtz.

Långt från en lösning
Totalt finns det i Europa ett 20-tal projekt om underjordslagring av koldioxid – men inget är i närheten av att förverkligas.

De enda ställen där underjordisk koldioxidlagring praktiseras är vid den vid Sleipnerfältet mellan Norge och Skottland, i In Salah i Algeriet, i det holländskt gasfältet K-12B i Nordsjön och i ett kanadensiskt oljefält som tar emot koldioxid från ett amerikanskt kolkraftverk i North Dakota.

Statoil håller i tre projekt
Statoils projekt i den geologiska formationen Utsira vid Sleipnerfältet är det äldsta lagringsprojektet.

Där "tvättas" naturgasen från Slepner och 1 miljon ton koldioxid per år pumpas tillbaka för att öka trycket i gasfältet.

- Utsiraformationen består av ett 250 meter tjockt lager med sand och salt på mer än tusen meters djup under Nordsjöns botten. Över sandlagret ligger ett 800 meter tjockt lager lera och ovanpå det 80 meter Nordsjöhav, säger Tore Andreas Torp, koldioxidexpert på Statoil.

Tubåen och Johansen
Ett nytt projekt är koldioxidtvättningen av naturgas från Snövitfältet utanför Hammerfest i Nordatlanten. Naturgasen tvättas i Hammerfest och koldioxiden pumpas i rörledningar ut till den geologiska formationen Tubåen på 2 400 meters djup under havsbotten och med 350 meter hav ovanför.

Sedan april 2008 pumpar man ned 0,7 miljoner ton koldioxid per år i Tubåen.

Statoil förbereder också ett nytt projekt i anslutning till Trollfältet. 2,4 miljoner ton koldioxid från Mongstadraffinaderiet ska pumpas ned i en sandformation som går under namnet Johansen.

Det ligger bara 50 kilometer från land på 1000 meters djup under havsbotten och med 350 meter Nordsjöhav ovanför.

Läs om Statoils projekt här.

Läs Ny Tekniks artikel från juni 2007 om hur norsk teknik ska rädda atmosfären. Läs artikeln och se grafiken här.

Relaterade dokument

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt