Härdsmältan som förändrade världen

2009-03-27 14:36  
Onsdagen den 28 mars 1979 havererade reaktor 2 på Three Mile Island utanför Harrisburg i Pennsylvania. Foto: DOE

I morgon är det 30 år sedan kärnkraftverket Three Mile Island i USA havererarade med en härdsmälta som följd. Det satte stopp för all fortstatt kärnkraftsutbyggnad i USA och påverkade i högsta grad Sverige.

Harrisburgolyckan onsdagen den 28 mars 1979, med en partiell härdsmälta i en av de två reaktorerna, inspirerade snabbt Hollywood att producera filmen Kinasyndromet, Sverige att besluta om en folkomröstning om kärnkraftens framtid och Tage Danielsson att författa sin berömdasannolikshetsmonolog:

- Så det som hände i Harrisburg kan inte hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.

- Efter Harrisburgolyckan avstannade kärnkraftsutbyggnaden i USA och har stått still ända fram till nu då 26 nya reaktorer planeras.

I Sverige fick vi en folkomröstning, som resulterade i att vi skulle bygga färdigt de tolv planerade reaktorerna men sedan inget mer. Kärnkraften skulle sedan avvecklas med förnuft.

I dag har minnet av Harrisburg förbleknat och planerna på ny kärnkraft världen över är gigantiska, särskilt i Asien.

Kina har en trefaldig utbyggnad på gång – från dagens 11 reaktorer till 32 stycken 2020. Efter det ligger ytterligare 30 reaktorer på planeringsbordet.

I USA finns det 100 kärnkraftsreaktorer som producerar 20 procent av landets elektricitet. Sedan 2007 har ansökningar lämnats in om att bygga 26 nya reaktorer, enligt uppgifter från Svensk Kärnbränslehantering.

Men kärnkraftsutbyggnaden i USA skuggas av prisutvecklingen på nya kärnkraft. Det har på bara några år blivit mer än dubbelt så dyrt att bygga ny kärnkraft och många tvekar nu inför de ekonomiska kalkylerna.

Samtidigt har USA problem med slutförvaringen av utbränt kärnbränsle.

Den utvalda platsen för slutförvaring i Yucca Mountain i Nevada är inte längre självklar, trots att platsen godkändes av president George W Bush 2002.

Invånarna i Nevada har protesterat högljutt mot slutförvaring i deras berg och den demokratiske senatorn Harry Reed har gjort karriär på just protesterna mot slutförvaret.

I dag lagras det utbrända kärnbränslet i betongsilos på kärnkraftverkens bakgårdar – en säkersmässigt sårbar situation.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt