Energi

Här är industrins nya drömreaktor

På halvön Simpevarp utanför Oskarshamn ska den ligga - den nya reaktorbjässen som den svenska basindustrin drömmer om.Den kommer att ersätta Sveriges äldsta och minsta reaktor, Oskarshamn 1, men bli tre-fyra gånger så stor i effekt räknat.

Monica Kleja
Monica Kleja
Publicerad

- Vi räknar med att fasa ut O1 någon gång 2020-2025, säger Håkan Buskhe, vd för energibolaget Eon Sverige, som äger de tre kärnreaktorerna i Oskarshamn tillsammans med energibolaget Fortum.

O1 har en effekt på 491 megawatt.

Håkan Buskhes bedömning är att den framtida ersättaren blir en bjässe på cirka 1 800-2 000 megawatt

- De nya reaktorer som byggs i dag, typ Finlands femte reaktor, ligger på runt 1 600 MW, och med tanke på teknikutvecklingen kan man vänta sig betydligt högre effekt framöver, säger Håkan Buskhe.

Han förklarar varför det vore naturligt att börja med att byta ut just O1:an, trots att den fick en ansiktslyftning för bara åtta år sedan.

- Den ger inte bara minst effekt av alla reaktorer i landet, utan också minst energi på grund av långa avställningstider för revision och service.

Grafik: Ingemar Franzén/Ny Teknik

O1 är en kokvattenreaktor. Vilken reaktortyp planerar ni att ersätta den med?

- Det är för tidigt att svara på den frågan. Men tanke på licensieringsprocessen så ansöker man i dag om tillstånd för flera olika typer av reaktorer samtidigt.

Vad kostar det att bygga en ny reaktor?

- Mellan 35 och 55 miljarder kronor. 55 miljarder för de största kraftverken.

Med tanke på den skyhöga investeringen öppnar Håkan Buskhe armarna för andra energiintressenter.

- Vi är öppna för samarbete, säger Håkan Buskhe, som redan diskuterar en ny reaktor med Mats Gustavsson, vd för det nya svenska kärnkraftsbolaget Industrikraft i Sverige AB.

Basindustrins eget kärnkraftsbolag
Industrikraft drogs igång av Holmen, Boliden, Stora Enso, SCA och Eka Chemicals i december.

- Vårt mål är att bygga ett nytt kärnkraftverk åt basindustrin, säger Mats Gustavsson.

Han är även vd för Basel i Sverige AB, som 22 av landets mest elintensiva företag står bakom.

Basel har dragit igång vindkraftsbolaget Vindin AB som väntas besluta om miljardinvesteringar i 25-35 nya vindkraftverk i skogarna utanför Örnsköldsvik senare i år.

Första reaktorn 1972

Japanska företag dominerar reaktortillverkningen idag. De har slagit sig samman med utländska reaktortillverkare. Tre företagsgrupper dominerar:

Toshiba, som numera ägerWestinghouse.

Hitachi, som har samarbete medGeneral Electric.

Mitsubishi, som samarbetar med franskaAreva.

På den ryska marknaden finns kärnenergimyndighetenRosatom. Under den sorterar reaktortillverkarenAtomenergomash.

I Kina byggs kärnkraftverk baserade på främst teknik från Westinghouse och Areva.

Tyska Siemenshar samarbetat med Areva om turbiner och generatorer, men söker sig nu österut för ett samarbete med Rosatom.

Svenska Asea Atom har byggt nio kokarreaktorer i Sverige och två i Finland. Asea Atom bildades 1969 av Asea och statliga AB Atomenergi. Åren 1988 - 2000 hette företaget ABB Atom. Företaget övergick därefter till British Nuclear Fuel, senare Westinghouse. Westinghouse ägs numera av Toshiba.

Text: Håkan Abrahamson

Simpevarp är den svenska kärnkraftens vagga.

Här byggdes Sveriges första kommersiella kärnreaktor 1972 – Oskarshamn 1.

O1 följdes av O2 1974.

Sedan kom fyra nya reaktorer i snabb följd mellan 1975 och 1977 – två i Ringhals och två i Barsebäck.

På 1980-talet blev de sista sex reaktorerna färdiga – Forsmark 1-3, Ringhals 3-4 samt Oskarshamn 3.

Sammanlagt hade de tolv svenska kärnreaktorerna en kapacitet på nästan 10,4 GW. Det är nästan lika mycket som den installerade effekten i de sex största älvarna i Sverige.

Efter stängningen av de två Barsebäcksreaktorerna 1999 och 2005 minskade bruttoeffekten för svensk kärnkraft till 9,1 GW.

Men de redan beslutade uppgraderingar av befintliga anläggningar kommer att höja effekten med 1 GW – nästan tillbaka till den nivå som var före stängningen av Barsebäck.

Efter de fyra regeringspartiernas överenskommelse förra veckan kommer kärnkraftens roll i Sverige att förändras radikalt.

- Kärnkraften kommer under överskådlig tid att vara en del av vår energiförsörjning, säger näringsminister Maud Olofsson.

Regeringen kommer i sin energiproposition den 17 mars att föreslå att:

1. Slopa avvecklingslagen, som säger att svensk kärnkraft ska fasas ut från 2020.

2. Slopa förbudet att bygga nya kärnkraftsanläggningar.

3. Tillåta att äldre reaktorer får ersättas av nya

4. Nya reaktorer får ha större kapacitet än de gamla som de ersätter.

5. Mer än tio reaktorer inte ska vara i drift samtidigt i Sverige.

Text: Lars Anders Karlberg

oskarshamn energi kärnkraft

POPULÄRT PÅ NYTEKNIK.SE