Han har en ny svensk exportprodukt i sin hand

- Ingen annan har kommit så långt som vi och det finns ett stort intresse för vår teknik från andra länder, säger Claes Thegerström, vd för kärnkraftsbolagens gemensamma företag Svensk Kärnbränslehantering SKB.

Om drygt en månad är han värd för en internationell konferens om slutförvaring i Stockholm.

Alla toppnamnen kommer
Sju andra länder har skickat sina toppnamn inom kärnbränslehantering till Stockholm för att delta i konferensen.

Det blir bland annat en paneldiskussion om kärnavfallsprogrammen i olika länder med toppnamn från respektive lands slutförvaringsprojekt.

I panelen sitter Eero Patrakka från Finland, Marie-Claude Dupuis från Frankrike, Ken Nash från Kanada, Ju Wang från Kina, Claes Thegerström från Sverige, Bruce McKirdy från Storbritannien, Enrique Biurrun från Tyskland och Edward Sproat från USA.

- Alla dessa länder ska nu gå igenom samma process som vi i stort sett är klara med. Det är därför som intresset för det svenska slutförvaringsprojektet är så stort, säger Claes Thegerström.

Sveriges mesta kärnfysiker
- Vi började redan i mitten på 1970-talet och har utvecklat det mesta av tekniken själva här i Sverige.

Han har själv varit med under hela resan, från nybakad kärnfysiker från Lund i början av 1970-talet till nu, när SKB får göra verklighet av ett forskningsprojekt som hittills kostat 20 miljarder kronor.

Då är kostnaderna för de stora investeringarna i Oskarshaman inräknade - det underjordiska slutförvaringslaboratoriet Äspö, mellanlagringsanläggningen Clab och det världsunika kopparkapsel-laboratoriet.

Håller tidplanen
- Vi har arbetat med en tydlig uppgift: Vilken plats och vilken teknik har bäst förutsättningar för säker slutförvaring av använt kärnbränsle.

- Vi har gått hela vägen från den grundläggande idén om slutförvaring via omfattande forskningsprogram till pilotprojekt i riktig skala, på rätt djup och i rätt berg.

- Och vi följer i stort den tidplan som sattes upp i början av 1980-talet när vi utformade riktlinjerna för den svenska metoden, det som kallas KBS 3 – kärnbränslesäkerhet version tre.

- Vi har kommit långt med vår forskning och våra tester och vi har visat att det går att överföra till industriell skala. Men det är först när man gör det i verkligheten som de blir verkligt, säger Claes Thegerström.

Rymden, havet eller berget?
Under resans gång har man diskuterat många olika sätt att hantera det använda kärnbränslet – deponering under havsbotten på stora djup, uppskjutning i rymden och deponering i mycket djupa borrhål.

- Men det enda realistiska är slutförvaring på 500-1000 meters djup i en geologisk formation i respektive land. Det är det som gäller över hela världen i dag.

- Det som kan skilja länderna åt är vilken typ av geologisk formation man har, hur kapslarna konstrueras, hur man hanterar mellanlagringen och om man upparbetar det använda bränslet för att ta ut ytterligare några tiotals procent kärnenergi ur det innan det går till slutförvarin, säger Claes Thegerström.

Köper svensk konsulthjälp
Claes Thegerström säger att SKB är i full gång med att bygga ut sin internationella konsultorganisation SKB International Consultants.

- Vi håller på med nyanställningar på den internationella sidan.

SKB är redan är huvudrådgivare åt den brittiska kärnkraftsindustrin och man har inlett kontakter med Ryssland, som vill bygga upp en motsvarande organisation som SKB.

Gärna totalentreprenör för slutförvaring
- För närvarande är vi bara rådgivare, men det finns inget som hindrar att i framtiden kan ta på oss totalentreprenad för slutförvar i andra länder, säger Claes Thegerström.

- Vi sitter på en unik kunskap om hur man ska avgränsa ett område, borra, ta upp vatten och mäta och analysera vattnets kemi och bergets egenskaper. Allt detta vill andra länder ta del av.

Finland har valt den svenska KBS3-metoden och båda länderna samarbetar sedan länge. Finland har redan valt ut plats för slutförvarning – i närheten av kärnkraftanläggningen i Olkiluoto vid Östersjökusten – och har börjat bygga ett underjordiskt laboratorium där.