EU:s taxonomi kan inkludera kärnkraft: ”Inte hållbart”

2021-12-10 07:20  
Finansmarknadsminister Max Elger (S). Foto: Sören Andersson/TT

Kärnkraft kan vara på väg att bjudas in i EU:s regelverk för hållbara investeringar. Det är inte helt i regeringens smak, men den nye finansmarknadsministern noterar att en majoritet i bland annat EU-nämnden vill det.

– Det är självklart så att regeringens hållning är att kärnkraft inte är en hållbar verksamhet sett till helheten, säger Max Elger (S).

– Däremot så har ju finansutskottet och EU-nämnden vid flera tillfällen inskärpt att man finner vikt vid att dessa aktiviteter inkluderas i taxonomin.

Före jul

Hans departement uppger att det är den ståndpunkten – att inkludera kärnkraft i listan över hållbara investeringar – som regeringen kommer att referera till när frågan diskuteras i EU framöver. Kommissionen väntas lägga fram ett förslag före jul där kärnkraft och naturgas kan finnas med.

– Jag tror att vi måste hitta fram till att dessa två energislag har en roll att spela i energiomställningen, säger Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande och klimatansvarige, till Politico.

Läs mer: Ansträngt el-läge – sex artiklar som förklarar elsystemet

Timmermans understryker att det inte betyder att de i sig är gröna investeringar, men att man måste konstatera att kärnkraftens nollutsläpp är viktiga när utsläppen ska ned generellt. Och naturgas är viktig i övergången under tiden som kol ska ersättas med förnybar energi.

– Vi får väl titta på förslagen när de kommer, det jag uppfattat är väl att dessa breda områden kommer att omfattas, men hur och vilka delar av verksamheterna är något man får förhållas sig till, säger Max Elger.

Ska styra

Det är EU-kommissionen som sätter samman den så kallade taxonomin, regelverket för gröna investeringar. Tanken är att regelverket ska styra pengar till projekt och energislag som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. Det är en viktig del i EU:s arbete för klimatomställning.

Regelverket väntas få stor betydelse för olika projekts möjligheter att locka kapital för investeringar.

I dagarna har den första stora delen av regelverket slagits fast, däribland delar som handlar om skogsbruk, tillverkningsindustri och olika former av elproduktion. Sverige var ett av 13 medlemsländer som inte ville att det skulle antas i den form det fick.

Frågan om statusen för kärnkraft och gas har dock skjutits upp, eftersom de har varit omstridda och föremål för intensiv lobbying.

Kärnkrafts- och gasberoende medlemsländer har under lång tid försökt beveka kommissionen. Nu kan deras påtryckningar ha gett resultat.

Olydig Löfven

Inför ett EU-toppmöte i oktober krävde en majoritet i EU-nämnden att den dåvarande statsministern, Stefan Löfven (S), skulle ta upp frågan och ge svenskt stöd till de tiotalet länder i EU som vill se kärnkraften klassad som hållbar investering.

Men Löfven sade nej till det. Han hänvisade inte minst till att de partier som driver linjen – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – inte har majoritet i riksdagen som helhet även om de har det i EU-nämnden.

Löfven har KU-anmälts för trots mot nämnden och riksdagen. Den dåvarande energiministern, Anders Ygeman (S), KU-anmäldes ungefär samtidigt, av samma anledning.

Tyskland, Danmark, Österrike, Portugal och Luxemburg hör till de länder som har uttalat sig mot att inkludera kärnkraft i kategorin hållbara investeringar.

I det andra, talrikare lägret finns bland andra Frankrike och Finland. Sverige har än så länge valt att stå utanför båda påtryckningsgrupperna.

Fakta: Kärnkraft i EU

Av EU:s 27 medlemsländer har 13 egna kärnkraftverk. Här är antalet reaktorer och hur många terawattimmar (TWh) som produceras:

Frankrike: 58 reaktorer, 382,4 TWh

Tyskland: 6 reaktorer, 76 TWh (tre ska läggas ned 2021, tre stycken 2022)

Sverige: 7 reaktorer, 64,4 TWh

Spanien: 7 reaktorer, 55,9 TWh

Belgien: 7 reaktorer, 41,4 TWh (ska läggas ned till 2025)

Tjeckien: 6 reaktorer, 28,6 TWh

Finland: 4 reaktorer, 22,9 TWh

Bulgarien: 2 reaktorer, 15,9 TWh

Ungern: 4 reaktorer, 15,4 TWh

Slovakien: 4 reaktorer, 14,3 TWh

Rumänien: 2 reaktorer, 10,4 TWh

Slovenien: 1 reaktor, 5,5 TWh (ägs gemensamt med Kroatien)

Nederländerna: 1 reaktor, 3,7 TWh

Fotnot: Nya reaktorer håller på att byggas i Frankrike och Finland (en var) samt Slovakien (två stycken). Planer på ny eller utökad kärnkraft finns även i Polen, Litauen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Bulgarien.

Källor: FN:s atomenergiorgan (IAEA), World Nuclear Association (WNA).

Lars Larsson/TT

Mer om: Kärnkraft EU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt