EU-politikerna: Vi måste rädda utsläppshandeln

2014-05-23 05:30  

Klimatet är en het fråga inför EU-valet på söndag. Den kritiserade utsläppshandeln har inte drivit fram nya klimat­smarta teknikinvesteringar i önskad takt. Trots det vill de svenska EU-kandidaterna ha kvar systemet.

I Paris nästa år ska världens länder förhandla fram ett nytt klimatavtal. Till dess måste EU ha enats kring nya vässade åtgärder för att hejda jordens ökande uppvärmning.

De EU-kandidater som väljs in i parlamentet nu på söndag kommer i höst att få ta ställning till ett nytt klimatpaket. I januari föreslog EU-kommissionen nämligen ett nytt klimatmål; utsläppen av växthusgaser ska vara 40 procent lägre 2030 än de var 1990.

Nära hälften av unionens totala utsläpp av främst koldioxid kommer från flyg-, kraft- och industribolag. De sektorerna omfattas i dag av EU:s handel med utsläppsrätter. Systemet drog igång 2005 och tanken var att stimulera industrin att utveckla energi- och koldioxidsnål teknik. Utsläpp av koldioxid skulle få ett pris och det skulle löna sig att investera i klimatsmarta lösningar.

Men systemet har aldrig riktigt fungerat som avsett. En generös tilldelning av gratis utsläppsrätter och finanskrisen 2008 ledde till att bolagen kunde spara och sälja rätter. Det ledde till ett gigantiskt överskottsberg av utsläppsrätter. De var 2,2 miljarder år 2013 vilket är lika mycket koldioxid och andra växthusgaser som industrin tilläts släppa ut samma år.

Det stora utbudet har fått priset per utsläppsrätt att rasa – från 30 till under 5 euro. Det är för lågt för att driva industrins omställning.

– Om du designar en bil med för liten motor, ska du inte förvänta dig att köra bilen i Formel-1, säger Luis Mundaca, expert på klimatpolitiska styrmedel och en av huvudförfattarna till IPCC:s senaste klimatrapport.

Enligt kommissionens beräkningar måste priset upp till mellan 25 och 63 euro per utsläppsrätt för att driva fram teknikinvesteringar.

Trots den hårda kritiken har de svenska toppkandidaterna till EU-parlamentet förtroende för systemet. Det visar politikernas svar på Ny Tekniks frågor inför söndagens val (se enkäten på nästa uppslag).

De är ense om att systemet behöver reformeras. Men åsikterna skiljer sig vad gäller omfattningen, och om andra verktyg behövs som komplement.

Moderaternas Gunnar Hökmark tror på systemet.

– Det är ett verkningsfullt instrument. Men när vi nu reformerar krävs en tydlig linje om hur snabbt man ska dra ner, säger han.

Kommissionens nya förslag att påskynda den årliga minskningstakten av utsläppen från 1,7 till 2,2 procent från 2021 ställer han sig bakom.

– Det är svårt att bedöma om det är rätt nivå, men jag utgår från att kommissionens val är väl avvägt, säger han.

Isabella Lövin, Miljöpartiet, förordar en snabbare minskningstakt, 3 procent, eller 60 procent till 2030. Hon vill inte skrota utsläppshandeln, men anser att ett bindande mål för andelen förnybar energi och energieffektivisering är bättre verktyg för att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader till 2050. MP föreslår att de totala utsläppen ska minska med 60 procent till 2030.

Socialdemokraternas Marita Ulvskog föreslår en lägre minskningstakt.

– Vårt förslag är att utsläppen i EU ska minskas med 50 procent till 2030.

Miljöpartiet skulle gärna se att EU även inför en koldioxidskatt, vilket länge ansetts omöjligt.

– Men eftersom utsläppshandeln har havererat så är inte tanken på en koldioxidskatt helt död, menar Lövin.

I fjol somras utspelades en hård strid i parlamentet kring förslaget att ta bort 900 miljoner utsläppsrätter från de som ska auktioneras ut under de tre åren 2014–2016. Gunnar Hökmark sa först nej. Men efter en kompromiss beslutade parlamentet att de 900 miljonerna ska ”frysas” under några år, för att återföras till marknaden igen 2019–2020.

– Att förändra spelreglerna vore att undergräva förtroendet för hela systemet. Jag vill att svensk energiintensiv industri ska veta att det finns långsiktiga villkor så att de vågar fatta beslut om investeringar, säger Hökmark.

Isabella Lövin håller inte med:

– Om utsläppen ska tillbaks i systemet igen, så ifrågasätter jag om den här handeln någonsin kommer att fungera som den ­innovationsmotor som det var tänkt.

Kommissionens strängare krav på industrin från 2021, oroar elintensiva företag som SSAB. Bolaget anser sig inte kunna lägga kostnaden för köpen utsläppsrätterna på sina kunder, utan tänker i stället begränsa sin produktion.

Gunnar Hökmark förstår problemet.

– Man kan ha tuffa miljökrav, men de måste vara långsiktiga så att industrin hinner anpassa sig. Om ett högre elpris gör att svensk industri förlorar konkurrenskraft, så påverkar det naturligtvis ­ekonomin och arbetstillfällen. Och jag tycker att det är bra om vi kan behålla den elintensiva industriproduktionen i Sverige, säger han.

Isabella Lövin ser inte någon risk att tuffare klimatkrav drabbar jobben.

– Enligt kommissionen blir det mer arbetstillfällen. En ökad satsning på förnybar energi och effektivisering ger fler jobb.

Inte heller högre elpris drabbar jobben, menar hon.

– Det är ett incitament för mer effektiv teknik. Det kostar, men är en investering för framtiden. Och vi slipper de enorma kostnaderna som en allvarlig klimatkris skulle innebära.

Utsläppsrekordet slogs förra året

  • 36 miljarder ton – de ­globala utsläppen av koldioxid från mänsklig aktivitet var rekordhöga år 2013. Av dem är:

9 miljarder ton Kinas ­utsläpp; 25 procent av de globala.

5 miljarder ton USA:s ­utsläpp; 14 procent.

3,6 miljarder ton EU:s ­utsläpp; 10 procent.

 

Utsläpp per person:

USA: 16 ton/år.

Kina, EU: 7 ton/år.

Sverige: 6 ton/år.

Så fungerar utsläppsrätterna

  • Principen är att sätta tak på utsläppen från industrier och kraftbolag som släpper ut mycket koldioxid, samt flyget. Om det kostar att släppa ut koldioxid kan det löna sig att utveckla renare teknik.
  • En utsläppsrätt ger rätt att ­släppa ut ett ton koldioxid. ­Bolagen kan också sälja och köpa rätter på olika börser. Även ­enskilda kan handla. Priset nu är så lågt, cirka 5–6 euro, att det inte påverkar ­teknik­utvecklingen.
  • Runt 760 anläggningar i Sverige och 13 000 i hela EU omfattas. De som anses ­internationellt ­konkurrensutsatta som (stål och cement) får gratis rätter fram till 2020, men antalet de får började trappas ned 2013.
Mer om: Miljö EU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt