USA:s ai-vård idealet för nya svenska bolag

2016-11-09 06:00 Kalle Wiklund  

Uppstartsbolagen Lytics och Aifloo vill revolutionera vården med artificiell intelligens. Just nu genomförs skarpa tester av deras smarta system. Men vägen in i den offentliga vården är snårig för ai-bolagen.

Augusti 2016, Japan. Efter flera misslyckade behandlingar av en 60-årig kvinna med en ovanlig form av leukemi stod hennes läkare handfallna. Läkarna bestämde sig då för att ta hjälp av IBM och deras Watson, ett datasystem som bygger på artificiell intelligens, ai.

Genom att matcha patientens genetiska förändringar mot en databas bestående av bland annat 15 miljoner sidor läkemedelsinformation, kunde Watson identifiera mutationer som är unika för en viss typ av sällsynt leukemi. Dataanalysen tog tio minuter. Läkarna kunde sedan sätta in en ny behandling – och efter ett tag var kvinnan frisk nog att lämna sjukhuset.

Historien om den japanska kvinnan ger en tydlig bild av hur ai kan förändra sjukvården. Men det är inte bara storbolag som IBM och Google som är med och formar framtidens vård.

Ett annat företag som för den viktiga utvecklingen framåt är den Malmöbaserade life science-startupen Lytics.

När Lytics startades sin verksamhet för fem år sedan var målet att ta fram ett datadrivet system som kunde användas för att förutse och varna för framtida sjukdomsrisker.

Efter flera pilotprojekt kom bolaget fram till att man ville fokusera på dialyspatienter med njursvikt.

Genom att kombinera traditionell vård med stora datamängder har Lytics skapat ett ai-baserat larmsystem som kan varna dialysklinikens sjuksköterskor när en patient riskerar att hamna på sjukhus.

Systemet testas just nu på 18 dialyskliniker i USA.

– Vi samlar in data och metadata från dialysmaskiner, journalsystemet och information från klinikernas omvårdssystem, och tar sedan fram en riskanalys över patienter med stor risk att bli hospitaliserade inom 30 dagar. Med den datan gör vi prediktioner på patientnivå som hjälper dialyskliniken att triagera, alltså risksortera, patienter för preventiv vård, säger Mattias Paulsson, vd för Lytics.

Försöken i USA har pågått sedan i våras, och programvaran är fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium. Men Mattias Paulsson är övertygad om att ai-baserade system som deras kan skapa en mer kvalitativ och kostnadseffektiv vård.

– Att kunna identifiera riskpatienter för att ge dem tidig, preventiv vård kommer att kunna spara mycket resurser inom sjukvården. Ai öppnar också för ett helt nytt sätt att optimera vården, eftersom man kan göra en andrahandsprediktion av vilken typ av behandling som blir mest effektiv, säger han.

Artificiell intelligens kan också vara nyckeln till att minska arbetsbelastningen för sjukvårdspersonalen i framtiden, menar Lytics.

– När vårt verktyg samlar in, analyserar och sammanställer den datan åt dem kommer personalen i stället kunna lägga mer tid på patientnära vård, och på så sätt nå ut till fler sjuka än i dag.

Tusentals mil från USA, i ett ombonat serviceboende i Handen utanför Stockholm, sitter Thelma Paanen, 85 år, i sin favoritfåtölj och virkar.

Runt hennes handled sitter ett diskret svart litet armband som hela tiden samlar in information om Thelma Paanens rörelser – när hon virkar, äter och borstar tänderna, till exempel.

All data plockas upp av ett antal uppkopplade datainsamlare, kallade satelliter, i hennes lägenhet – som ryms i lådor av plast ungefär lika stora som smörpaket – och skickas sedan vidare till molnet där informationen analyseras.

Om Thelma gör något som bryter av från hennes vanliga rutiner, skickas genast ett larm till personalen på boendet att något inte står rätt till.

Så är i alla fall tanken att det ai-baserade trygghetssystem som Thelma är med och testar ska fungera. Bakom lösningen står Kista-bolaget Aifloo.

– Vi började med att ta fram en teknik för att mäta och analysera mänskliga beteenden med hjälp av sensorer och programvara för maskininlärning, men det var först när systemet var klart som det slog oss att det kunde användas inom vården, säger vd:n Michael Collaros.

Läs mer: Hajpade superdatorn lär sig svensk vård

Sedan i slutet av sommaren testas Aifloos teknologi på flera boenden som drivs av det privata vårdbolaget Aleris. Just nu omfattar pilottestet 25 personer, men efter nyår kommer det att vara 150 personer som deltar.

– Vi kan egentligen inte så mycket om vård, och Aleris har fungerat som kravställare åt oss. Just nu testar vi beteendemönster, och ser hur mycket pensionärerna rör sig under dagen, men kan också varna om någon plötsligt slutar äta eller avviker från sina ordinarie sömnmönster, säger Michael Collaros.

På frågan vad ai kan bidra med i vården lyfter Anders Widgren – medgrundare och teknisk chef på Aifloo – fram att ai-system eller liknande kan hantera enorma och komplexa flöden av data för att identifiera mönster, förutse händelseförlopp – och ständigt utvecklas.

– Det är som att ha tusentals programmerare som utvecklar personliga profiler för varje enskild patient. Det hade varit omöjligt med vanlig programvara – men det går med vårt system, säger han.

Ai pekas av flera aktörer – däribland regeringen – ut som en teknik som kan förändra vården, och Vinnova utlyste nyligen stöd för dem som vill utveckla teknik inom området. Men trots att offentlig svensk sjukvård nu öppnar dörren för ai har både Lytics och Aifloo valt andra vägar för att testa sina system.

– Vi har en god relation med flera landsting, men i vår förstudie inför testerna upptäckte vi en tydlig risk med att göra pilotprojekt inom landstingen. Det händer att det plötsligt kan fattas politiska beslut som leder till att projekten måste läggas ned – trots att försöken har varit framgångsrika, säger Mattias Paulsson på Lytics.

Kan du nämna ett exempel på ett sådant projekt?

– Ett är Region Skånes satsning på kol, där det fanns, och fortfarande finns, ett stort intresse inom regionen men där finansieringen från regeringen helt plötsligt försvann. Problemet är att pilotprojekt av det slaget inte ger några garantier om framtiden, men innebär ett stort åtagande för företagen. Men med innovationsupphandlingar kanske nyckfullheten och riskerna kan minskas.

Ett annat problem, enligt Aifloos vd Michael Collaros, är att få svenska investerare hittills har förstått möjligheterna med artificiell intelligens.

– I Sverige är det i princip ingen som vill gå in med kapital förrän man bevisat att tekniken fungerar. Däremot är intresset från amerikanska och kinesiska vc-bolag stort. Än så länge har svenska ai-bolag ett försprång, men det finns flera amerikanska startup-bolag som flåsar oss i nacken. Det vore fantastiskt kul om vi – och Sverige – kan bli världsledande inom det här området. Om det inte satsas riskerar vi att förlora viktig ai-kompetens till utlandet, säger han.

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

”Ger tryggare arbetsvardag”

– En stor fördel med armbandet är att det är litet och inte i vägen för de boende. Det är många som i dag väljer bort armband för att de är klumpiga.

I Thelmas fall – om hon inte sitter och virkar en dag så får jag ett larm om att något har hänt. Det är en stor trygghet, att vi i personalen kan få ett larm när det skett en förändring.

Vad behövs för att ni ska kunna använda ett sådant här system i framtiden?

– Det kan inte vara jättedyra produkter, eftersom det är skatteintäkter som betalar sjukvården. Det gäller att ha hög kvalitet till ett bra pris.

Bolagen i reportaget

Lytics

Gör: Ai-baserade riskanalyser för dialyspatienter, hjärtpatienter och kol-patienter.

Startår: 2011, aktiv verksamhet sedan 2013.

Ort: Malmö.

Anställda: 10, plus konsulter.

Omsättning 2015: 1,6 miljoner.

Finansiering: Ägs av en skara investerare och aktiva inom bolaget, till exempel Mattias Paulsson.

Mål: Siktar på kommersialisering av sitt system för dialyskliniker på den amerikanska marknaden inom ett halvår.

Framtiden för ai inom vården: ”Vi tror på ett paradigmskifte där patientens hälsostatus och patienten hamnar i centrum. Det innebär en individualisering av vården där verksamheten dels anpassas efter varje patients preferenser, men också där diagnos och vård blir alltmer datadrivet.”

Aifloo

Gör: Självlärande e-hälsosystem.

Startår: 2015.

Ort: Stockholm.

Anställda: 15.

Finansiering: Länsförsäkringar och andra investerare gick nyligen in med 12 miljoner. Företaget har 23,5 miljoner i lån och riskkapital sedan tidigare.

Mål: Ska ha en konsumentprodukt färdig i mars-april 2017. Armbandet och övrig hårdvara kommer att kosta under 1 000 kronor. Användarna betalar sedan en prenumerationsavgift för programvaran.

Framtiden för ai inom vården: ”Vi tror att sjukhus i framtiden bara kommer att ta hand om speciella behandlingar och operationer. Mycket av rehabiliteringen kommer i stället att kunna ske i hemmet, med hjälp av sensorövervakning.”

Kalle Wiklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

vill du synas här? annonsera

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS