Teknik saknas för att avslöja vägbomber

2010-10-18 10:08  
Henric Östmark

Improviserade vägbomber, som i helgen dödade en svensk soldat, är det farligaste hotet mot Isaf-styrkorna i Afghanistan. Trots mycket forskning saknas det ännu bra teknik som kan avslöja dem, säger Henric Östmark vid FOI.

I lördags omkom den svenska soldaten Kenneth Wallin, och flera sårades, när en pansarterrängbil, på väg för att undsätta andra svenskar som blev beskjutna av talibaner, körde på en vägbomb.

Hur bomben utlöstes är okänt. Det finns två sätt, uppger Henric Östmark, chef för området Vapen och skydd inom FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.


–Det ena är att man fjärrutlöser bomben, det andra är att en rörelsesensor, en brytplatta, löser ut exempelvis genom tryck, förklarar han.

Att beskjuta en Isaf-bil kan vara ett taktiskt sätt att locka fler soldater in i en bombfälla, resonerar han.

De så kallade improviserade vägbomberna, IED, improvised explosive device, har kraftigt ökat i antal i Afghanistan det senaste året, enligt FN. Soldater men även många civila omkommer vid sådana explosioner.

Svenska försvarsmakten betraktar dem som de farligaste hotet mot Isaf-styrkorna på plats. Trots att omfattande forskning bedrivs på området, inte minst av USA, men även av Sverige, saknas det ännu tillförlitliga och bra metoder att hitta vägbomberna i tid.

–Man har ingenting bra, i ärlighetens namn. Det bästa är att i förväg träna soldater att leta spår efter bomber eller att använda sig av bombhundar längs vägrenarna, säger Henric Östmark.

En del av den forskning som bedrivs inriktar sig på att hitta förändringar i jordenytan, ändringsdetektion, eller change detection.

Exempelvis man kan videofilma vägavsnitt  och jämföra med tidigare filmer, för att se om något hänt, förklarar Henric Östmark, som dock inte tror att detta prövas operativt i Afghanistan just nu.

–Det är en svår metod. Problemet är att det är så stora avstånd som styrkorna rör sig inom.

En annan teknik är att undersöka föremål i vägkanten med laser.

FOI har tagit patent på Cerex, en teknik som innebär att man bestrålar exempelvis en tom mjölkkartong eller Cocacola-flaska som skräpar vid vägkanten med laser, för att se om det finns pyttesmå sprängämnespartiklar på dem vilka kan ha kletat av sig när bomben tillverkades. Cerex finns än så länge  bara som prototyp och demonstrerades senast på en Nato-konferens i franska Bourges tidigare i år.



Det svenska försvaret satsar nu sex miljoner kronor på att få fram en fältversion av Cerex-prototypen som kan vara monterad på ett fordon. Projektet startar den 1 januari och ska vara klart om två år, berättar Henric Östmark.

Patentet är leasat av utvecklingsföretaget Portendo, som FOI tidigare arbetat tillsammans med.

Ett annat sätt att hindra vägbomber är att stoppa dem i dess linda, innan de grävs ned.

–Man har lyckats bra med att slå till mot människorna i nätverken bakom, de som tillverkar och transporterar bomberna. De kan exempelvis upptäckas vid checkpoints eller vägkontroller, förklarar han.

Samtidigt placeras nya bomber ständigt ut. Enligt svenska försvaret göms de främst i kulvertar under vägarna.

–Det gör det jättesvårt att upptäcka dem, säger Henric Östmark. Vägbomber är ett billigt och ett effektivt vapen att slå mot en militärt överlägsen fiende, konstaterar han.

Till skillnad mot terrorister som slår mot europeiska eller västerländska intressen använder talibanerna inte TATP.

I många improviserade bomber i Afghanistan används i stället olika gödningsämnen som ammoniumnitrat och ett bränsle, exempelvis vanlig dieselolja. Till det tillkommer en tändsats.

Har man bara tillgång till internet där det finns handböcker, är det ingen svår sak att tillverka en bomb, säger Henric Östmark.


IED

IED, Improvised explosive detection, kallas en bomb eller ett annat dödande föremål som tillverkats på ett improviserat sätt och som innehåller sprängämnen eller andra skadliga eller dödande kemikalier. Improviserade vägbomber är den enskilt största orsaken till förluster inom Isafstyrkorna, enligt Isaf, International security assistance force.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt