Svenska universitet utsätts för digitala sabotage

2020-09-23 07:45  

Disputationer som saboteras av hakkors eller stötande bilder. Föreläsningar där åhörare plötsligt döper om sig till ett könsord. Den snabba digitaliseringen av undervisningen har inte varit smärtfri, och lärarna har tvingats lära sig att tackla sabotörer.

Mer än hälften av de svenska universitet och högskolor som svarat på en enkät gjord av TT har haft problem med att obehöriga tar sig in och stör på digitala föreläsningar, disputationer eller övningstimmar.

Så kallad zoombombning blev en plåga under coronavåren.

– Vi har levt i en liten skyddad bubbla - ingen har brytt sig om våra föreläsningar tidigare. Men nu när det här kom i ropet så blev det problem, säger Peter Häggstrand, IKT-pedagog vid Linnéuniversitetet.

Flera lärosäten polisanmälde föreläsningssabotage under våren.

På Karlstads universitet visade en digital åhörare på en disputation plötslig en bild på ett hakkors och skrev n-ordet, berättar lektor Tobias Hübinette. Det är fortfarande oklart vem som låg bakom sabotaget, som chockerade publiken.

– Då trodde jag att det var högerextrema, men nu är jag mer osäker. Det kan vara ett pojkstreck, men samtidigt kan man inte kalla det så när någon håller på med hakkors, då är det mer än bara pojkstreck.

Filmade övergrepp

I Lund saboterades en digital paneldiskussion arrangerad av studenter av att någon började visa filmklipp på övergrepp. Händelsen blev en ögonöppnare, anser universitetets IT-direktör John Westerlund.

– Det var en våg som gick över alla utbildningsinstanser över hela världen. Vi behövde lära oss i den här akuta digitala omställningen. Vi gick på några minor, sedan lärde vi oss rätt fort, säger han till TT.

På Chalmers saboterades en disputation genom visning av stötande bilder - ett tilltag som även det polisanmäldes.

– Opponenten var uppkopplad från sitt hemmauniversitet i Tyskland och de hade under en tid haft problem med diverse cyberrelaterade incidenter. Tyskarna trodde att det som skedde kan ha varit kopplat till det, men det är oklart, säger Anders Qvist, informationssäkerhetssamordnare på Chalmers.

Höjt garden

Sedan dess har Chalmers höjt garden. Vid disputationer finns numera alltid en dedikerad person som håller koll på chattens deltagare och som kan stänga ute den som stör.

Det har också förekommit att de som lyssnar på en föreläsning digitalt byter namn, berättar Anders Qvist.

– Säg att du döper om dig till ett könsord, det är på den omogenhetsskalan. Det som vissa tycker är ett skämt kan andra ta väldigt illa vid sig av. Är det någon som stör upprepade gånger så blir de utelåsta.

Med stöttning från supportavdelningarna har föreläsarna lösenord eller så kallad väntrumsfunktion från och med den 27 september.

Tappar kontakten

Men säkerheten har aldrig varit den största utmaningen med digital undervisning, anser lektor Kristofer Modig vid Lunds universitet, som själv inte upplevt sådana problem. Snarare är det distansen till studenterna.

– Det stora problemet är att man tappar kontakten med studenterna. De blir mycket mer anonyma för en.

Han kan ha föreläsning för 100 studenter på en gång, men ser bara 18 av dem åt gången på små bilder på dataskärmen. Bland universitetslärare brukar det talas om IT-stress.

– Ja, de flesta har ju jobbat brutalt mycket. På den kursen jag hade i våras jobbade jag säkert 50 procent mer men fick ut 80 procent mindre av studenterna i interaktion. Det är ganska frustrerande.

Det skulle behövas helt andra verktyg för digital undervisning, anser Kristofer Modig, som till exempel gör det möjligt att dela in studenterna i smågrupper, som han som lärare kan gå runt mellan.

– Jag skulle vilja kunna titta på vad de gör över deras axlar, höra vad de säger, bryta in och kliva ut på ett väldigt mycket mer flexibelt sätt än vad de digitala verktyg vi har i dag medger. Ska detta vara en ersättning på lång sikt så måste vi ha mycket bättre verktyg.

52 procent har upplevt sabotage

23 svenska universitet och högskolor har besvarat TT:s enkät (av totalt 30 tillfrågade).

Av dem svarar 52 procent att de upplevt problem med att obehöriga tar sig in på digitala föreläsningar eller övningstimmar. Lika många har haft problem med att digitala föreläsningar saboteras genom högljutt prat eller liknande. Det stora flertalet understryker att det handlat om relativt få incidenter, framför allt under våren.

För att få bukt med problemen har personalen utbildats i hur digitala möten kan genomföras på ett säkert sätt. Det handlar till exempel om krav på lösenord för att komma in på ett möte. I många fall används också en så kallad väntrumsfunktion, som innebär att deltagarna aktivt måste släppas in av den som arrangerar mötet.

Det går också att ställa in mötesverktyget så att bara läraren/arrangören kan dela material till andra. Vid exempelvis disputationer utses ofta en moderator, som håller koll på möteschatten och vilka som släpps in.

Cecilia Klintö/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt