Ny gps-fotboja försenad

2013-01-23 09:48  
Tekniken ska ge skyddade zoner. Grafik: Jonas Askergren, fakta: Anna Orring

Tekniken för att elektroniskt övervaka stalkare finns inte på plats än – trots att det blev möjligt i lagen redan 2011. Polisen började ta in anbud för fotbojorna först åtta månader efter att lagen antogs. – Det är bedrövligt, säger riksdagsledamoten Anna Wallén.

Fotbojan ska fästas på personer som fortsätter att förfölja och trakassera någon, trots flera beslut om kontaktförbud. Den ska slå larm om personen rör sig innanför de zoner som åklagare har beslutat ska vara fredade.

Lagen antogs i maj 2011, och trädde i kraft i oktober samma år. Men än så länge finns bara ett visningsexemplar av en fotboja på plats hos den svenska polisen.

Sedan i höstas finns ett avtal med en brittisk leverantör, och 30 utrustningar till en kostnad av 3,2 miljoner kronor ska levereras och testas under våren. Det betyder att fotbojorna kanske kan börja användas lagom till tvåårsdagen av att lagen antogs.

Som förklaring till förseningen har det framförts att Rikspolisstyrelsen fick avbryta den första upphandlingen, eftersom inget av de tre anbud som kom in klarade de tekniska kraven.

Beatrice Ask (M) svarade så här i riksdagen efter en interpellation om de nya fotbojorna:

”Jag har viss respekt för att Rikspolisstyrelsen ändå vill säkerställa att det faktiskt är hög kvalitet i den typ av övervakning som ska genomföras. Det är väl alltså inte mycket att göra åt att man inte fick in tillräckligt bra anbud och tvingades göra om det.”

Men en genomgång Ny Teknik har gjort visar att redan när upphandlingen avbröts var Rikspolisstyrelsen sent ute. Den första anbudsförfrågan publicerades inte förrän i början av 2012, åtta månader efter att lagen antogs.

– I efterhand kan man vara kritisk och undra hur det kunde ta så lång tid, säger Jonas Flodqvist, projektledare hos Rikspolisstyrelsen.

Riksdagsledamoten Anna Wallén (S), som ställde interpellationen i riksdagen, tycker att polisen borde ha agerat tidigare.

– Det är bedrövligt att de kom i gång så sent. Vi visste ju cirka ett år innan lagen skulle träda i kraft att upphandlingen skulle bli svår. Det verkar som om man skyller på den nya tekniken, säger Anna Wallén.

Polisen startade en förstudie för upphandlingen 2010. Den avslutades 2011, och på hösten togs beslutet att larmen skulle hanteras av polisens egen organisation direkt, och inte slussas via ett separat system. Det ställde speciella it-krav på produkten.

– Grundfunktionen att övervaka områden med gps-teknik kunde alla uppfylla. Men de hade en annan lösning än den som fanns i våra krav. Och det har varit svårt för leverantörer att se en vinning i att utveckla sina system efter våra krav, säger Jonas Flodqvist.

En annan fråga är hur många fotbojor som kommer att användas. Efter att lagen trädde i kraft finns bara ett enda fall där fotboja hade varit aktuellt.

– Vi är positiva till att möjligheten finns för den grupp som notoriskt överträder kontaktförbuden. Men jag ser inte fotbojorna som en så stor pusselbit. Det finns en mängd andra skyddsåtgärder, säger Inka Wennerberg, ansvarig för brottsofferfrågor på Rikspolisstyrelsen.

Som exempel på andra skyddsåtgärder nämner hon polisens riskbedömningar, hemliga telefonnummer, skyddad adress, skyddade personuppgifter, larmtelefon och så kallade klargörandesamtal med den som förföljer och hotar en person.

Skillnaden mot kriminalvårdens fotbojor

I Sverige har elektroniska fotbojor använts som en del av ett straff eller utslussning inom kriminalvården sedan 1994. Tekniken i övervakningen består av en radiosändare i fotbojan och en mottagare i hemmet. Systemet registrerar att den som bär fotbojan följer restriktionerna kring när han eller hon får lämna hemmet.

Den typ av fotboja som ska användas vid kontaktförbud sker med en annan teknik, och med en annan lagstiftning som grund. Övervakningen är inte en del av ett straff, utan en åtgärd som ska vara förebyggande. I stället för enbart radioteknik är den utrustad med gps/gsm-positionering.

Kontaktförbud ska övervakas elektroniskt

Sedan 2005 har det varit tio fall där en person har förbjudits att vistas i ett helt område, vilket sker med ett särskilt utvidgat kontaktförbud.

I den nya lagen från oktober 2011 ska de här besluten kombineras med elektronisk övervakning. Hemlöshet eller sjukdom kan vara orsaker till undantag.

Särskilt utvidgat kontaktförbud är den starkaste formen av kontaktförbud. Det krävs flera och allvarliga överträdelser av tidigare kontaktförbud för att det ska komma ifråga. Besluten tas av åklagare och gäller för sex månader i taget.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt