Digitalisering

Hajpade kryptovalutor saknar fundamental egenskap

Bitcoin. Foto: TT

Antalet kryptovalutor har exploderat och är nu uppe i runt 1.400. Den största, bitcoin, har åkt bergochdalbana de senaste dagarna. Och det är ett skäl till att den ännu inte ses som en tillgång som andra.

Publicerad

Bitcoin, en av cirka 1.400 kryptovalutor, har under hösten fått stor uppmärksamhet. En anledning är att värdet på en bitcoin steg 2017 från drygt 1.000 dollar i januari till att nå över 20.000 dollar i slutet på december. Sedan dess har kursen säckat ihop och ligger nu på cirka 11.000 dollar.

Men hur ser då expertis på dessa kryptovalutor och speciellt bitcoin? Är de att jämställa med en traditionell valuta?

"Måste vara stabilt över tiden"

Enligt storbanken SEB gäller vissa grundläggande kriterier för en valuta: den ska vara allmänt accepterad som betalmedel, den ska inte kunna förfalskas och den ska fungera som värdebevarare.

– För att något ska kunna fungera som en valuta måste värdet vara någorlunda stabilt över tiden, och det villkoret uppfyller ingen kryptovaluta idag, säger Johan Javeus, chefsstrateg på SEB, och tillägger att det är få som använder kryptovalutor som betalningsmedel idag. De allra flesta ser istället kryptovalutor som en finansiell investering.

Samtidigt som bitcoin alltså idag saknar vissa grundläggande kriterier för att kvala in som en valuta, så talas det ibland om bitcoin som digitalt guld.

Som exempel nämns att precis som det finns en begränsad mängd guld på jorden så finns det en på förhand teoretisk mängd bitcoin, 21 miljoner stycken. Jämförelsen med guld görs också i perspektivet att alla bitcoin inte heller är brutna.

Många bitcoin försvunna

– Ju fler som håller på med brytningen av bitcoin, desto svårare blir det och utbudet av bitcoin kommer gradvis att minska i en förutbestämd takt, säger Johan Javeus.

I nuläget har det utvunnits knappt 17 miljoner bitcoin, och av dessa uppskattas mellan 3 och 4 miljoner vara försvunna genom att ägarna tappat eller råkat förstöra sina kodnycklar på den tiden då bitcoin hade ett lågt värde.

Utvinningen av bitcoin sker genom att datorer försöker lösa kryptografiska problem och den som lyckas belönas med ett antal nya bitcoin.

Vid sidan av bitcoin, som den 18 januari har ett totalt marknadsvärde på motsvarande 1.500 miljarder kronor, finns ytterligare runt 1.|400 kryptovalutor. Det totala värdet av samtliga kryptovalutor uppgår till cirka 533 miljarder dollar, 4.300 miljarder kronor. Det kan jämföras med Sveriges BNP som är cirka 4.200 miljarder kronor eller det globala börsvärdet som ligger i storleksordningen 80.000 miljarder dollar, 640.000 miljarder kronor.

Att kryptovalutorna har stigit i värde gör att vissa talar om dessa som en investeringstillgång som kan användas som hedge _ ett sätt att minska risken i sin investeringsportfölj om andra tillgångar, exempelvis obligationer eller aktier tappar i värde.

– Det resonemanget är hittills ganska teoretiskt. Det som avskräcker, och lockar, investerare med bitcoin är de explosiva kursuppgångarna men det innebär också att volatiliteten hittills varit brutal. Det gör det svårt att integrera kryptovalutor som en tillgång i en traditionell portfölj, säger Johan Javeus.

Bitcoin som pyramidspel?

Skeptiker har samtidigt hävdar att bitcoin är ett pyramidspel, men det anser inte Johan Javeus. Pyramidspel bygger på att det finns en strid en ström av nya köpare som fyller på pyramiden underifrån så att de som varit inne tidigt gynnas mest. Det är dock inget unikt för krypovalutor, utan kan lika gärna ske med aktier eller råvaror.

– Det som för mig avgör att bitcoin inte är ett pyramidspel är att det inte finns något löfte om en framtida avkastning, vilket det i stort sett alltid finns i traditionella pyramidspel.