Fiberoptik lika hett som mobilt internet

2000-10-18 13:00  
De anställda vid Proximion jobbar med övervakning av fibernät. Foto Per Westergård
Det är inte bara mobilt internet som är hett i Stockholm. Både i Kista och Stockholms södra delar håller ett "Opto Valley" på att växa fram i rasande fart. Bara i år har en rad nya fotonikföretag startats.
Tillsammans har de närmare 250 anställda, majoriteten kvalificerade forskare och civilingenjörer, visar Ny Tekniks kartläggning.

Företagen utvecklar komponenter och system för de nya, snabba fiberoptiska nät som nu byggs upp över hela världen. Med internet har marknaden exploderat och det finns en stor efterfrågan på billigare och effektivare teknik för optisk bredbandsöverföring.
Innovativa optoföretag, som utvecklar lasrar och andra komponenter, värderas skyhögt i USA.

I våras nådde trenden Sverige när amerikanska ADC Telecom betalade rekordsumman åtta miljarder kronor för lasertillverkaren Altitun. Bara några veckor senare köpte routertillverkaren Cisco det svenska företaget Qeyton för sju miljarder kronor.
Dessa både jätteaffärer har satt fart på både forskare och riskkapitalister och gjort fiberoptik till Sveriges hetaste teknikbransch.

De nya optoföretagen är koncentrerade till Stockholmsregionen. De har sitt ursprung i den kompetens inom fiberoptisk kommunikation som byggts upp sedan slutet av 1970-talet på storföretagen Ericsson och Telia liksom vid KTH, Insitutet för optisk forskning, IOF, och Industriellt Mikroelektronikcentrum, IMC. (IOF och IMC heter numera Acreo).

Lumentis heter ett av de nya företagen. Liksom Qeyton har Lumentis startats av avhoppare från Ericsson. Nu håller de sju grundarna på att flytta in i sina nya lokaler i Hägersten i södra Stockholm.
Grundarna har lång erfarenhet av forskning och utveckling av fiberoptiska nät och idén till företaget har funnits länge, berättar utvecklingschefen Magnus Öberg.
- Det handlar om att utveckla och tillverka transmissionssystem för snabba fiberoptiska nät. Mer än så är för tidigt att avslöja. Vi håller på att dra in riskkapital och ska börja anställa folk, säger han.

Lika hemlighetsfull är Carl Wickman. Inte långt från Lumentis har han och två andra forskare från Telia startat företaget Wavium.
- Vår idé handlar om hur man kan bygga ett mer flexibelt nät med optiska växlar och ett intelligent övervakningssystem, förklarar Carl Wickman.

Utvecklingen har pågått under ett par år inom Telia, men eftersom det handlade om hårdvara passade idén inte in i Telias verksamhet.
Både Lumentis och Wavium har planer på snabb expansion och att så fort som möjligt få ut produkter på marknaden. Någon brist på pengar råder inte.
Det märker också forskarna på högskolan.

- Hela vårt område har hamnat i strålkastarljuset. Nu ska var och varannan starta företag. Jag har själv fått flera samtal från riskkapitalister, berättar Richard Schatz, forskare på avdelningen för fotonik och mikrovågsteknik på KTH Electrum i Kista.

För ett år sedan vann forskargruppens snabba laser Ny Tekniks framstegspris. Nu testas den bland annat på företaget Optillion där han och flera andra KTH-forskare arbetar till 20 procent.
- Många inom högskolan jobbar deltid på något företag. Det är en spännande utmaning att omvandla forskningsresultaten till en kommersiell produkt. Det drar jag nytta av i min fortsatta forskning, säger Richard Schatz.

Optillion gör den största och mest aggressiva satsningen av de nystartade optoföretagen. På bara ett halvår har Optillion anställt 58 personer och planerar nu för en egen halvledarfabrik i Solna. Företaget ska tillverka tranceivrar, sändar- och mottagarenheter, för den kommande standarden 10 gigabit Ethernet (Ny Teknik 2000:35). Bakom företaget står bland andra fotonikprofessorn Lars Thylén på KTH.
- Vi har nästan en amerikansk situation i Sverige idag. Det finns riskkapital, och förändrade attityder i samhället och på högskolan gör att färdiga civilingenjörer och doktorer söker sig till de här nya företagen som erbjuder en dymanisk och spännande miljö, säger Lars Thylén.

Att området är hett hoppas han ska locka fler studenter till fotonikområdet. Det behövs för att fylla luckorna när nu många väljer att gå till industrin.

På forskningsinstitutet Acreo ser Magnus Breidne, forskningsansvarig, med blandade känslor på utvecklingen.
- Det är i grunden positivt att det startas så många nya företag. Synd bara att all ketchup kommer med en gång. Vi har tappat folk i högre takt än vad vi hade önskat, säger han.

Två företag är direkta avknoppningar från Acreos forskning inom fotonik och fiberoptik. Det är lasertillverkaren Altitun i Järfälla och Proximion Fiber Optics i Kista.
Proximion har bland annat utvecklat en spektrometer som gör det möjligt att övervaka trafiken i komplicerade fiberoptiska nät.
Idag arbetar 15 personer på företaget, men vd Raoul Stubbe har stora planer för framtiden.
- Vi ska vara 20 i slutet av året och om vi inte är 100 om två år så har det inte gått som det ska.

Ericsson har bedrivit forskning inom fiberoptisk kommunikation sedan 1970-talet och har betytt mycket för uppbyggnaden av den kompetens som idag finns i Sverige.
Många i branschen menar att den hårda satsningen på mobiltelefoni gjort att optoområdet hamnat i skymundan inom Ericsson.
Det vill Per Andersson, produktchef för optiska nät på Ericsson, inte hålla med om.
- Vi växer så det knakar på optosidan. Fiberoptiken blir allt viktigare i våra mobilsystem och är fundamental teknik i tredje generationens nät som kräver mer bandbredd i alla led.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt