LKAB vill bygga järnverk i Norge

2009-02-24 23:00  

Gruvbolaget LKAB vill bygga ett nytt järnverk i Norge där koldioxidutsläppen kan minskas till en tjugondel. I stället för kol används naturgas i processen och koldioxiden fångas och lagras under havsbotten.

Tillsammans med norska Statoil Hydro och ett än så länge hemligt europeiskt stålbolag planerar LKAB att bygga det nya, naturgasdrivna järnverket väster om Trondheim. Järnverkets produktion ska ske nästan helt utan utsläpp av koldioxid.

- Stål som produceras med kol släpper ut cirka två ton CO2 per ton stål. Använder man i stället naturgas halveras utsläppen. Med fångst och lagring av koldioxid kan utsläppen reduceras till 0,1 ton CO2, hävdar Tore Andreas Torp, koldioxidexpert på Statoil Hydro.

Statoil har testat lagring av koldioxid från Sleipnerfältet i många år.

I järnverket ska syret i råvaran pellets tas bort (direktreduceras) med hjälp av naturgas, en metod som hittills har använts i mycket begränsad omfattning i Europa

Lars-Eric Aaro, chef för teknik- och affärsutveckling på LKAB, hävdar att LKABs pellets passar speciellt bra för direktreduktion.

- Vi har i mer än 25 år levererat pellets till direktreduktionsverk i bland annat Mellanöstern och Sydostasien där naturgas används, så vi vet vad det handlar om. Med våra pellets från Kiruna, naturgas och koldioxidlagring kan vi få en järnproduktion i Norge som är i det närmaste fri från utsläpp av koldioxid, säger han.

Järnverket är tänkt att byggas i Tjeldbergodden, cirka 15 mil sydväst om Trondheim.

- Det finns tre goda skäl att förlägga det där. Sedan länge passerar LKABs malmbåtar strax utanför. Där finns redan en naturgasledning med ledig kapacitet till en metanolfabrik. Och slutligen har vi gott om saltvattenfyllda sandstenslager djupt under havsbotten där koldioxid kan lagras, säger Tore Andreas Torp.

Järnverket i Tjeldbergodden är tänkt att få en årlig produktion på cirka 1,6 miljoner ton. Det skulle därmed bli ett av de största järnverken för direktreduktion i världen. Kostnaden för anläggningen bedöms vara två till tre miljarder kronor.

Lars-Eric Aaro bedömer att järnverket kan vara i drift omkring år 2014.

Lars Eriksson

Mer om: LKAB Gruvor

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer