Vi har för närvarande problem med inloggningen och har därför låst upp premiumartiklarna. Vi jobbar på problemet och hoppas lösa det så snart som möjligt!

MSB: Brister i krisberedskap inom cyber och telekom

2020-01-13 12:57  
Dan Eliasson, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Foto: Henrik Montgomery / TT

Sverige ska klara sig tre månader utan hjälp utifrån i konflikt. Men civilförsvaret är djupt eftersatt, varnar generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Befolkningsskyddet hör till de verksamheter inom civilförsvaret som enligt generaldirektör Dan Eliasson brister.

– Det är en av de frågor som haltar betänkligt, säger han till TT under Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

Fram till 1990-talet hade Sverige en statlig civilförsvarsorganisation som skulle skydda befolkningen mot krigets verkningar. Tunga investeringar gjordes, bland annat byggde Sverige cirka sju miljoner skyddsrumsplatser och tillverkade andningsskydd till hela befolkningen. I dag är det mesta avvecklat.

– Jag tror inte att behovet av skyddsrum kommer att se likadant ut i framtiden som det gjorde på 50- och 60-talet. Samtidigt är det så att skyddsrumsfrågan är en av de viktigaste symbolfrågorna i totalförsvarshänseende och motståndskraft. Det är ett dilemma och där har jag sagt till regeringen att de får avgöra och säga åt oss hur vi ska hantera frågan, säger Dan Eliasson.

MSB:s generaldirektör inte nöjd

Även på andra områden finns stora brister, konstaterar han.

– Jag tycker att det är genant att vi inte har någon myndighet som är ansvarig för livsmedelsförsörjningen. Jag tycker att det är besvärande att det inte är någon som har ansvar för medicinförsörjningen i vårt land, säger Eliasson.

Läs mer: Svensk krisförsörjning döms ut av Riksrevisionen

Försvarsberedningen slog fast att Sverige ska kunna klara sig tre månader utan hjälp utifrån i ett krisläge. Dan Eliasson vill inte svara på hur länge vi skulle klara oss på den nivå som civilförsvaret ligger i dag. Tjugo myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att gå igenom vad som behövs inom sådant som transporter, elförsörjning, kommunikation, mat och vatten och ska rapportera sina slutsatser i mars.

TT: Är du nöjd med hur långt arbetet kommit?

– Nej, naturligtvis är jag inte nöjd. Men samtidigt kan jag säga såhär; från att ingenting fanns så börjar det faktiskt nu ske planering. Vi har kommit en bra bit på väg. Att riva går fort, att bygga nytt tar tid. Och jag är inte missnöjd med engagemang och insikten i vad som behöver göras, säger han.

Ny form av civilplikt

En tung fråga är att stärka personalförsörjningen. Det handlar om att kunna bedriva verksamhet dygnet runt under så lång tid som det är nödvändigt. MSB har föreslagit att regeringen ska utreda om civilplikten ska återinföras.

– Ordinarie personal måste vara grunden, nummer två är frivilliga. Men jag vet att i krissituationer blir man snabbt trött och jag är helt övertygad om att det där kan finnas situationer där vi behöver ha möjlighet att dra på civilpliktig personal, säger han.

Läs mer: FOI: Kontroll över Arktis farvatten kan leda till konflikter

Försvarsberedningen har bedömt att omkring 600 civilpliktiga årligen skulle kunna utbildas från 2023. Det skulle kunna röra utbildningar som flygplatsbrandman, räddningsman, banverksreparatör och kraftverksoperatör. Men Eliasson flaggar för att nya utbildningar också kan behövas.

– Det är bara att titta på teknikutvecklingen. Jag tror garanterat att vi behöver mer personal som kan cyber och telekom jämfört med tidigare.

Civilt och militärt försvar måste utvecklas parallellt

För att stärka civilförsvaret behövs pengar. Försvarsberedningen har föreslagit 4,2 miljarder kronor per år kring 2025. Men Dan Eliasson tror att det kommer att krävas betydligt större summor. I höst ska regeringen presentera en totalförsvarsproposition, och generaldirektören betonar vikten av att det civila och det militära försvaret får chans att utvecklas parallellt.

– Om vi inte får en rejäl och tydlig ambitionshöjning på civilt försvar riskerar satsningarna på militärt försvar att inte få den effekt vi önskar. Det är en trovärdighetsfråga för regeringen, säger han.

Fakta / Totalförsvaret

Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militärt och civilt försvar.

Försvarsmakten ska med hjälp av stödmyndigheter upprätthålla ett militärt försvar.

Det civila försvaret ska se till att samhället kan hantera situationer då beredskapen höjs. Det civila försvaret består av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.

Arbetet med vårt civila försvar har legat nere under många år, men mot bakgrund av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge beslutade regeringen 2015 att planeringen ska tas upp igen och det civila försvaret utvecklas.

Ännu återstår mycket arbete för att bygga upp alla delar igen. Det gäller bland annat frågor som rör skyddsrum och försörjningen av livsmedel vid krigsfara och krig.

Källa: Regeringen, MSB

Fakta / Civilplikt

Civilplikten, som tidigare kallades vapenfri tjänst, är ett alternativ till värnplikten.

Inom civilplikten kan man göra lumpen som exempelvis räddningsman, sanerare, kraftledningsreparatör eller flygplatsbrandman.

En civilpliktig befattning får inte vara stridande, ordningsuppehållande eller bevakande på något sätt.

Det centrala är att se till att viktiga delar av samhället fungerar vid krigsfara och i krig.

Sedan 2008 genomförs ingen grundutbildning för civilplikt, men regeringen kan återinföra skyldigheten att göra civilplikt om det finns behov av det.

Källa: Rekryteringsmyndigheten

Anja Haglund/TT

Mer om: MSB Kris

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer