Opinion

”Vi kan inte vänta tio år på att lösa it-kompetensbristen”

Tomas Qviberg.

DEBATT. Kraven på digitalisering av näringsliv och myndigheter är en avgörande framgångsfaktor för Sverige. Bristen på systemutvecklare som ska möjliggöra detta är akut, skriver Tomas Qviberg.

2017 gjorde branschorganisationen IT & Telekomföretagen en undersökning av läget. Då kom man fram till att det saknades 30 000 systemutvecklare och att bristen beräknades vara 60 000 två år senare. I dag är situationen ännu mer alarmerande, här förutspås en brist på snarare 70 000 systemutvecklare nästa år.

Under perioden 2005–13 stod it-branschen för 42 procent av produktionstillväxten i Sverige. Samma siffra idag är med all säkerhet betydligt högre. Till det kommer att den får allt större vikt för Sveriges export. Enbart exporten av datatjänster uppgick till över 100 miljarder kronor år 2016.

Digitalisering är en fråga om överlevnad för många branscher. Att bli effektivare på att sköta logistiken av varor och tjänster, att snabbare kunna erbjuda rätt produkt till marknaden och att kunna erbjuda det hela via Internet har på kort tid blivit överlevnadsfråga. I dag diskuteras ofta hur långt företag kommit med sina digitala strategier på börssidorna.

För bara tio-femton år sedan hade det varit långt utanför ekonomijournalisternas och företagsanalytikernas kompetensområde att ta upp en sådan detalj när ett företags potential värderades.

Även inom områden som bank- och försäkring där it-strategin länge varit av högsta betydelse har nu takten skruvats upp eftersom det finns mycket manuell hantering som skulle kunna effektiviseras genom användande av exempelvis ai-teknik. Pandemin med sitt utbredda hemarbete via uppkopplade enheter ställer enorma krav på en utvecklad it-säkerhet som sällan finns på plats på den nivå som behövs.

På det hela taget är det en stor omdaning i samhället när både offentliga verksamheter och näringsliv digitaliserar sina verksamheter för bättre och snabbare service till kunder och medborgare.

Inte minst har naturligtvis pandemin gjort att det börjat ställas nya och ibland helt andra krav på den digitala verkligheten vad gäller tillgänglighet, snabbhet, tillförlitlighet och inte minst, säkerhet. I slutändan handlar det naturligtvis om Sveriges konkurrenskraft internationellt.

Men det saknas it-kompetens till alla dessa projekt. Jag ser själv i mitt eget arbete hur det är svårt att få fram kompetens som ska hjälpa till att genomföra alla dessa ambitiösa projekt. När jag sökte mitt första arbete som programmerare (i mitten av sjuttiotalet) var vi 80 sökande på varje jobb. Vi vill inte hamna i ett läge där det är 80 jobb på varje sökande.

Därför är det bråttom. I en bristsituation som idag, kommer annars priserna på it-kompetens att öka kraftigt. Skenande kostnader skulle kunna få denna viktiga digitalisering att bromsa in.

Vi måste omedelbart säkerställa att tillräckligt många systemutvecklare utbildas. På lång sikt kommer säkert marknaden ge yrkena så bra löner och så hög status att de automatiskt kommer att locka till sig kompetent personal. Men det kommer att ta tid. Vi måste få ordning på situationen nu.

Till det kommer att den nya tekniken måste testas och säkras för att minimera risken för missbruk. Dessutom behöver ledningarna i de myndigheter och företag som ska fatta beslut om alla dessa nya system börja lära sig teknikens möjligheter, begränsningar och risker. I dag är den kunskapen på ledningsnivå ytterst bristfällig.

Att fylla behovet av kompetens bör ske på flera sätt parallellt. Någon satsning på utbildning som ger resultat om tio år är för långsamt och göra att vi tappar viktigt momentum. Så här är några förslag:

  • Bygg ut möjligheterna för olika it-inriktade utbildningar på både gymnasie- och högskolenivå. Det behövs lärare och lämplig utrustning.
  • Ge incitament för företag och myndigheter att kompetenslyfta personal. Det är ofta en god idé att lära dem som redan kan affärsprocessen it.
  • Synliggöra de företag och myndigheter som lyckats bäst i sin it-kompetenshöjning. Kanske utmärkelser till de mest framträdande varje år
  • Mer kvinnor till it-yrken är viktigt då det ger nya infallsvinklar på uppdragen och berikar branschen.
  • Det behövs mer it-kompetens till landets företags- och myndighetsledningar för att förstå de framtida utmaningarna.

Det vore bra om satsningen sker under en gemensam nationell ram som någon form av it-kompetenslyft även om just det begreppet nog tjänat ut.

Tomas Qviberg, vd Konsultkompaniet