”Klåfingriga politiker kan skapa internetcensur i EU”

2020-10-20 10:14  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. I dag hålls en viktig omröstning i EU-parlamentet när det gäller kommande lagstiftning för internetjättarna. Politikernas iver att städa nätet får inte gå ut över yttrandefriheten, skriver Arba Kokalari (M), ledamot i EU-parlamentet.

Med EU-lagstiftningen Digital Services Act väntar nästa stora avgörande för internets framtid, som kan bli jämförbar med copyrightdirektivet.

Redan nu tar EU-parlamentet ställning till vilka förslag man vill att EU-kommissionen ska lägga. Moderaterna kommer att stå upp för yttrandefriheten genom att rösta för att bevara internetplattformarnas begränsade ansvar för innehållet de förmedlar.

Om Socialdemokraterna följer den linje som ansvarig minister Anders Ygeman (S) stakat ut ställer de sig bakom internetcensur.  

I början av december ska EU-kommissionen presentera ett förslag till lag för digitala plattformar, såsom Facebook, Amazon och Tradera. Syftet med lagen är att sätta stopp för spridningen av olagligt innehåll på nätet och förtydliga vilket ansvar plattformarna har för det innehåll och de produkter som de förmedlar. Redan nu röstar EU-parlamentet om sin position inför att lagförslaget ska presenteras. 

I en uppkopplad värld där vi och barn och unga spenderar många timmar varje dag på nätet kan vi inte blunda för de problem som finns. Det pågår bedrägerier, sexualbrott och försäljning av olagliga produkter. Hat, hot och falska nyheter får tyvärr lätt stor spridning.

Att sätta stopp för kriminalitet online är därför angeläget, men arbetet får inte gå ut över människors frihet på internet. Enkla, snabba lösningar riskerar därför att göra mer skada än nytta. 

Många minns debatten om så kallade länkskatter och uppladdningsfilter, till följd av det numera ökända upphovsrättsdirektivet. Redan då visade Socialdemokraterna i EU-parlamentet att man inte kan lita på dem när det gäller friheten på internet. I själva verket bidrog socialdemokratiska röster till att de skadliga förslagen gick igenom med mycket knapp marginal.

Nu kan EU-kommissionen presentera liknande lagstiftning. 

I våras gick digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) ut och krävde EU-lagstiftning som gör plattformarna medansvariga för olagligt innehåll. Ygeman flaggade även för att regeringen kommer överväga att införa nationell lagstiftning ifall EU inte levererar.

Även om det är angeläget att få bort olagligt innehåll riskerar sådan lagstiftning att få förödande konsekvenser. 

Om plattformarna blir straffade för olagligt innehåll betyder det att de måste övervaka allt som laddas upp – och rensa bort det som kan vara olagligt. Det skapar drivkrafter att även ta bort innehåll som kan vara i gråzonen, för att vara på den säkra sidan.

Med de enorma mängder innehåll som dagligen laddas upp på plattformarna skulle rensningsarbetet förmodligen delvis skötas av artificiell intelligens, som har svårt att skilja till exempel politisk satir från olagligt innehåll.

Det krävs inte någon större analys för att inse att detta på så sätt öppnar för en form av internetcensur, som dessutom kommer att skötas och prövas av amerikanska företag, inte enligt svensk grundlag som garanterar yttrandefrihet. 

Förutom att yttrandefriheten begränsas riskerar även överreglering av internetplattformar att hämma nya innovationer och konkurrenskraft. Den totala kostnaden för införandet av EU:s dataskyddsförordning gdpr beräknas ha blivit runt 2 000 miljarder kronor för företag i EU.

Detta skräckexempel visar hur kostsamt det är för företag att anpassa sig till nya lagar. Medan jätteföretag som Google och Facebook har otaliga jurister och stora resurser att investera i omställningen riskerar mindre företag och start-ups, som har små marginaler, att drabbas hårt. 

EU behöver en plattformslag som effektivt bekämpar spridningen av olagligt innehåll och säkerställer att företag som verkar över EU-gränserna inte måste anpassa sig till 27 olika system, samtidigt som den skyddar yttrandefriheten. 

Jag vill därför se en lag som behåller grundregeln om att plattformar inte är ansvariga för innehåll och inte ska tvingas övervaka allt som laddas upp. I stället är det bättre att förbättra dagens system, där användare och fristående organisationer hjälper till att anmäla olagligt innehåll som sedan granskas och rensas bort från plattformarna.

Detta är även förslaget i den rapport som EU-parlamentet nu röstar om — ett tydligt ställningstagande för att visa EU-kommissionen att ny lagstiftning inte får rucka på ansvarsreglerna. 

Europa ska leda digitaliseringen och människor i Sverige och hela EU ska kunna använda digitala plattformar på ett tryggt och säkert sätt.

Men politikernas iver att städa nätet får inte gå ut över yttrandefriheten eller skapa överdrivet och onödigt regelkrångel för företag. Då förlorar vi mer än vi vinner.

Vi hoppas att Socialdemokraterna i EU-parlamentet inser riskerna med Anders Ygemans linje och i stället röstar för att skydda yttrandefriheten.

Arba Kokalari (M)

Europaparlamentariker 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt