För att klara klimatmålen – koldioxiden måste grävas ned

2019-03-11 09:54  
Foto: Science Photo Library

”Fast metoden medför stora risker”. Det börjar bli mycket ont om tid om världens länder ska klara 1,5-gradersmålet.

Enda möjligheten att lyckas enligt många experter är att vi fångar in och gräver ned koldioxiden. Tekniken finns för detta, men befinner sig ännu i sin linda.

Skulle vi lyckas innebär det, ironiskt nog, att kolet och oljan som vi har tagit upp ur berggrunden förs tillbaka dit igen.

Det var utvinning av kol och olja i stor skala som drev den industriella revolutionen runt år 1800.

Läs mer: Klimatexpert: ”Målen och prognoserna går inte ihop”

Utvinningen och förbränningen gjorde det möjligt att försörja fler och fler människor och gav upphov till en makalös folkökning – men gav också upphov till enorma utsläpp av koldioxid och försatte oss i det nuvarande dilemmat med klimatuppvärmningen.

Nu tvingas vi kanske lösa problemet genom att vända på alltihop. Kolet vi tog upp ska ner igen.

– Det har varit en lång övergångsperiod däremellan på sisådär 200 år, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och medlem i FN:s klimatpanel, IPCC.

Klimatpanelen slog fast i sin specialrapport om 1,5-gradersmålet i höstas att infångning och lagring av koldioxid är nödvändigt om målet ska nås.

Utrymmet krymper

Orsaken är att koldioxidhalterna i atmosfären redan har nått farliga nivåer. Sedan slutet av 1800-talet har vi släppt ut 2200 miljarder ton koldioxid. Ska vi klara 1,5-gradersmålet får vi inte släppa ut så värst mycket mer – enligt IPCC bara 550–750 miljarder ton.

– Det är den kumulativa mängden som är avgörande i slutändan, säger Rummukainen.

I dagsläget ligger de globala utsläppen av koldioxid på 40 miljarder ton per år. Med den takten använder vi upp hela den återstående kolbudgeten för 1,5-gradersmålet inom loppet av 14–19 år. Vi går med andra ord in i väggen runt år 2035.

Läs mer: ”Kärnkraftsalternativet är inte bara farligt utan också onödigt”

Är det realistiskt att tro att målet ska kunna nås? Utsläppen har ännu inte visat tecken att börja minska, snarare tvärtom.

– Det skulle kunna gå, men utmaningen är mycket, mycket stor, säger Rummukainen.

Lösningen på lite sikt, enligt experterna, är så kallade negativa utsläpp. Det innebär att vi aktivt avlägsnar koldioxid från atmosfären _ infångning i stor skala.

Tre metoder för infångning

Det finns tre metoder för infångning. En av dessa, så kallad CCS (carbon capture and storage), innebär att koldioxiden som härrör från stora anläggningar _ kraftverk, industrier, raffinaderier – avskiljs innan den släpps ut.

CCS används redan på flera platser på jorden, bland annat vid de norska oljefälten i Nordsjön. Problemet är att metoden i bästa fall bara ger nollutsläpp – den avlägsnar inte koldioxid som redan finns i atmosfären.

En annan metod är bio-CCS, vilket innebär att man avskiljer koldioxiden från bioenergikraftverk.

Läs mer: Ygeman hoppas på nollutsläpp

Växter lagrar stora mängder kol som släpps ut i atmosfären som koldioxid vid förbränning, men eftersom skogen växer upp igen sedan den huggits ned betraktas oftast bioenergin som koldioxidneutral. Om man då avskiljer koldioxiden vid förbränningen uppnår man i praktiken negativa utsläpp.

– Fast metoden medför stora risker. Om man gör detta i stor skala kan det innebära att vi tar mark från jordbruket eller skadar den biologiska mångfalden, säger Rummukainen.

Fånga in koldioxien i luften

Den tredje metoden kallas DAC (direct air capture). Den är den mest futuristiska men också den som teoretiskt borde vara den bästa. Den innebär kort och gott att man fångar in koldioxiden som redan finns i luften.

Försöksanläggningar finns redan i bland annat Schweiz, Island och Kanada. Resultaten har hittills varit goda och skulle det hela fungera skulle mänskligheten på sikt kunna få ner koldioxidhalterna i atmosfären till rimliga nivåer.

– Fast än så länge är kostnaderna mycket höga. På något sätt måste man ta ut kostnaderna för utsläppen om man ska lyckas. Koldioxiden måste prissättas, säger Rummukainen.

Läs mer: Svenskar vill ha klimatsatsningar utomlands

När koldioxiden väl fångats måste den föras ned i berggrunden för långsiktig lagring. Lämplig berggrund finns på många håll, bland annat i Sverige. Mellan 100 och 1000 miljarder ton kan behöva lagras om klimatmålen ska nås.

Finns inga alternativ

Några alternativ finns knappast. Solkraft och vindkraft ger inte negativa utsläpp och båda står fortfarande för en försvinnande liten andel av energikonsumtionen på jorden.

Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers i Göteborg, påpekar att även om vi skulle nolla utsläppen är risken uppenbar att temperaturen ändå skulle fortsätta att stiga på grund av all koldioxid som redan ansamlats i atmosfären.

– Då krävs ju något för att temperaturen ska sjunka. Då måste koldioxid avlägsnas från atmosfären, säger han.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt