Även 50 år gamla klimatmodeller hade rätt

2019-12-09 07:10  
En översvämmad väg på Hatteras Island, USA, efter orkanen Irene 2011. Foto: Jim Bounds/TT

Klimatkrisförnekare brukar retoriskt fråga sig varför man ska tro på dagens prognoser, när de tidigare haft så fel. Men nu visar forskning att de tidiga klimatmodellerna inte alls var så dåliga som vissa tycks tro. Tvärtom.

Det var i början av 1970-talet som forskare började använda datorer för att förutsäga det framtida klimatet. Ungefär samtidigt som vi människor började förstå att våra utsläpp av koldioxid påverkar klimatet, utvecklades de första moderna datorerna.

Men redan från början fanns en kritik mot dessa klimatprofetior. I tidskriften Science kritiserades till exempel klimatologerna så sent som 1989 för att de gick mer på magkänslan än hårda fakta.

Gamla modeller hade rätt

I dag är modellerna långt mer sofistikerade, inte minst tack vare att datorerna blivit kraftfullare. Men en genomgång av dessa tidiga modeller som Zeke Hausfather vid University of California, Berkeley gjort visar att många av dessa modeller faktiskt hade rätt.

Forskarna utgick från 17 prognoser från 14 olika datormodeller som publicerades mellan åren 1970 och 2001. I vissa fall var kodningen så gammal att forskarna var tvungna att använda speciell mjukvara för att komma åt de bakomliggande uppgifterna.

Ingen skillnad för tio av prognoserna

Därefter jämförde forskarna nyligen uppmätta medeltemperaturer på olika platser i världen med de temperaturer som prognoserna hade förutspått.

I snitt har dessa temperaturer ökat med 0,9 grader Celsius och för tio av prognoserna fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan den faktiska temperaturökningen och den som forskarna hade siat om, flera decennier tidigare.

Forskningen publiceras i Geophysical Research Letters.

Klimatkrisen och 1,5-graders målet

Vid klimatmötet i Paris 2015 (COP21) beslutade de deltagande länderna om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturhöjningen. E

nligt avtalet åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla höjningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader jämfört med förindustriell tid, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grader. Det kallas för 1,5-gradersmålet.

Om den globala uppvärmningen blir 1,5 grader väntas den genomsnittliga temperaturhöjningen i Sverige bli ännu högre. 1,5–2 grader varmare på sommaren och under vintern så mycket som 2–3 grader.

Just nu säger prognoserna att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030, vilket ses som en näst intill omöjlig uppgift.

2018 blev världens koldioxidutsläpp högre än någonsin tidigare. De sammanlagda utsläppen av koldioxid i atmosfären väntades sluta på rekordhöga 37,1 miljarder ton.

Källor: FN, Global Carbon Project, SMHI, Världsmeteorologiska organisationen, Lunds universitet och COP24

Johan Nilsson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer