Flygincidenten: Så nära var planen att kollidera

2014-12-18 14:14  

Det ryska signalspaningsplanet och SAS-planet var omkring 40 sekunder från att passera nära varandra eller kollidera. Det uppger flygvapnets Anders Jönsson för Ny Teknik.

Omkring 40 sekunder, mindre än en minut.

- Även ur en stridspilots sätt att se saker och ting är 40 sekunder en väldigt kort tid att reagera på, säger Anders Jönsson, som är luftoperativ insatsledare inom svenska flygvapnet.

Det var på förmiddagen den 12 december som Försvarsmaktens stridsledningscentral noterade att ett ryskt signalspaningsplan av typen Iljusjin 11-20M flög utan påslagna transpondrar söder om svenska Skånekusten.

Samtidigt hade ett passagerarplan, en CRJ 200 som flög för SAS, nyss lyft från Kastrup och var på väg uppåt i luften.

De militära flygstridsledarna varnade då de civila flygledarna, eftersom den civila flygledningen inte kunde se det ryska planet på sina dataskärmar när dess transpondrar var avslagna.

Om så skett inte hade planen antingen riskerat att passera nära varandra eller möjligen kolliderat.

Den bedömningen gör Försvarsmakten nu, uppgav man på en presskonferens på Högkvarteret i dag.

Som närmast varandra var planen drygt 3 kilometer frånvarandra sidledes och lite över 500 meter i höjdavstånd.

- Det som de militära och civila strids- och flygledarna gjorde i dialog var att man först stoppade SAS-planet i höjd, och efter ytterligare dialog ombads SAS-planet också ändra kurs, berättar Göran Mårtensson, insatsledare i Försvarsmakten.

Kursändringen spelade en stor roll.

- Ingen av flygledarna visst ju hur ryska planet skulle flyga, om man tänkte ändra höjd eller kurs. Om det civila planet inte hade svängt hade planen hamnat på skärningskurs med varandra, säger Anders Jönsson.

Flygvapnet har även tidigare upplevt att ryska militära plan flyger med transpondrarna avslagna.

- Vi har sett detta tidigare, säger Göran Mårtensson. Man nyttjar inte sina transpondrar fullt ut som vi gör.

Agerandet i sig utgör inget regelbrott, säger han. Men enligt den så kallade Chicagokonventionens artikel 3, ska militära flygplan anpassa sin flygning efter civilflyget. Konventionen är en överenskommelse inom ICAO, den Internationella civila luftfartsorganisationen.

Enligt Anders Jönsson fanns det inget i det ryska uppträdandet som visar att signalspaningsplanet var på väg att ändra kurs.

- Nej, det fanns det inte, inte i detta fall, säger han.

När stridsledningscentralen upptäckt liknande händelser vid tidigare tillfällen har man kallat upp svenska jaktflygplan i luften.

- De har då lagt sig strax bakom det ryska planet med sina transpondrar på, ser Anders Jönsson.

Därigenom har också den civila flygledningen kunnat följa var i luften det ryska planet befinner sig.

Men just vid incidenten den 12 december kallades inte incidentberedskapen upp, enligt Göran Mårtensson.

Han förklarar att stridsledningens har radarsensorer som med god kvalitet visar flygplansrörelserna i Sveriges närområde.

Samtidigt händer det att även svenska militära plan flyger utan att ha transpondrar på, uppger han.

- Det sker bara om vi avlyst ett område inför en övning eller om vi har synnerligen speciella operativa skäl, och då ser vi till att ha bra avstånd till civila flygplan, säger han.

 

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

 

Mer om: Flygvapnet SAS

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt