Sony Ericsson i skuggan av Google

2011-01-19 09:33  

Den svensk-japanska mobiltillverkaren Sony Ericsson är nu bara sexa i världen, omsprungen av både LG, Apple och Blackberry. Nu är Sony Ericsson helt beroende av Google.

I morgon torsdag lägger Sony Ericsson-chefen Bert Nordberg fram rapporten för fjärde kvartalet 2010.

Enligt SvD Näringsliv pekar prognoserna på att Sony Ericsson åter är på plus efter det katastrofala resultatet 2009, med en förlust på 7,5 miljarder kronor.

Sony Ericssons preliminära bokslut och vad Bert Nordberg tror om 2011 påverkar hälftenägaren Ericssons börskurs.

När Sony Ericsson gick som bäst i mitten av 2000-talet fick Ericsson många sköna miljoner i utdelning på sitt ägande.

Men efter de stora succéerna med de avancerade kamera- och musikmobilerna Cyber Shot och Walkman har Sony Ericsson inte hängt med när konsumenterna frågat efter helt andra typer av mobiler.

Nu är det de datorliknande mobilerna som gäller, ”internetmobiler” som Apples Iphone.

Resan utför har varit tung för Sony Ericsson.

Nu är man omsprungen av alla de som tidigare varit mindre än Sony Ericsson - både LG, Apple och RIM/Blackberry.

Marknadsandelen är nere på 2,5 procent – mindre än hälften av vad den var som bäst i mitten av 2000-talet.

Bert Nordberg har lagt om hela Sony Ericssons produktportfölj och satsar allt på samarbete med Google och Googles operativsystem Android.

Android har framgångsrikt tagit upp kampen mot Apples operativsystem Ios och används av en rad konkurrenter till Sony Ericsson.

Risken är, som SvD telekomanalytiker Tomas Augustsson påpekar, att Sony Ericssons varumärke urholkas om mobilköparna ser ett större värde i Google och Android än i Sony Ericsson.

Resan med Ericssons mobiler

I dag är det inte många som är medvetna om att det helsvenska telekomföretaget Ericsson för bara 14 år sedan var världens största mobiltillverkare.

Då hade Ericsson en enorm framgång med sina små, behändiga mobiler i signifikant fyrkantig design.

Ericsson hade redan i början av 1990-talet tagit ledningen bort från de klumpiga första och andra generationens mobiltelefoner som aldrig var något alternativ för vanligt folk.

Visserligen stack antennen ut och rev sönder fodret i väskor och kavajer och displayen var bara svartvit och enradig, men vad gjorde det. Det var en mobiltelefon som man kunde ha med sig överallt.

Ericsson lyckades tidigt på 1990-talet komma ned i storlekar mindre än 130 millimeter hög, 50 millimeter bred, 30 millimeter tjock och en vikt under 200 gram.

De första små Ericssonmobilerna hade alla fullständigt obegripliga bokstavs- och sifferkombinationer som GH 172, GF 337, GA 318 och TH 337.

När Ericsson 1996 lanserade GH 688 visade man världen att det gick att tillverka riktigt små mobiltelefoner.

GH 688 var bara 130 x 49 x 23 millimeter och vägde inte mer än 160 gram.

Det var då världens minsta mobiltelefon och ett år senare hade Ericsson gått om amerikanska Motorola som världens största mobiltillverkare.

Men då började också Ericssons resa utför i mobilapparatvärlden.

Det var Nokia som fick världen att se på mobiltelefoner med nya ögon och i ett slag var Ericssons strikta, svarta design helt ute.

Nokias mobiler var som accessoarer. De var rundare, fantasifullt formgivna och man kunde till och med byta skal på dem för att matcha mobilen med kläderna.

Ericsson knuffades ganska snart ned från första plats, till andra, till tredje, till fjärde, till femte och slutligen till sjätte plats på bara drygt tio år.

- 2001 var jag ensam i klassen att ha en Ericssonmobil. Jag hade en A1018 som jag köpt billigt. Alla andra i klassen hade de coolare Nokiamobilerna 3210 och 3310, säger en yngre kollega på Ny Tekniks redaktion.

Ericsson gjorde tappra försök att fånga publikens intresse med allt mindre mobiler och framför allt med den karaktäristiska Ericssonluckan över tangentbordet.

Den lilla, snyggt bågformiga T10 i olika färger med utfällbar lucka blev en storsäljare under kort tid.

Den följdes så småningom av den pyttelilla och supertunna T28:an med sin karaktäristiska bredfeta antenn.

T28:an och dess syskon, inte minst den populära T39s som fick fyra raders textruta istället för tre, var inte mer än 94 millimeter hög, 45 millimeter bred, 15 millimeter tjock och vägde bara 83 gram.

T28:an blev en kultmobil redan när den lanserades – ett illavarslande tecken på att Ericsson var fel ute.

Dessutom var luckan över tangentbordet en designmässig flopp. Den kostade helt enkelt för mycket i tillverkningen. Dessutom krånglade den och orsakade mängder av kostsamma reklamationer.

Inte heller kultmobilen ”Hajen”, den vattentäta och stöttåliga R310 med sin mjuka antenn, blev någon storsäljare.

Ericsson tog då det drastiska beslutet att lägga ned mobiltillverkningen i egen regi och bilda ett 50-50-bolag tillsammans med japanska Sony, som antogs vara mer lyhört mot konsumentmarknaden.

Men innan det nya bolaget Sony Ericsson sjösattes 2001 kom Ericsson ut med en nyhet som slog an på publiken – Ericsson T68, en Nokialiknande mobil med stor färgskärm och en processor som klarade dataöverföring med gprs-fart.

Sony Ericsson tog med sig T68-designen från Ericsson men fick aldrig marknaden med sig. Ingen av Sony Ericssons mobiler stack ut tillräckligt för att vända den nedåtgående trenden.

Dåvarande Ericssonchefen Kurt Hellström röt då till och sade att om inte Sony Ericsson kunde göra mobiler som marknaden ville ha så skulle allt stöd till Sony Ericsson dras in.

Designern Erik Ahlgren fick det tunga ansvaret att ta fram en helt ny Sony Ericsson-mobil. Och han lyckades!

Våren 2003 lanserades kameramobilen T610, snyggt designad i klassiskt fyrkantigt Ericssonsnitt och fullmatad med tekniska finesser.

T610 blev vald till Årets bästa mobil på mobilmässan i Cannes i mars 2004 och Erik Ahlgren fick ett år senare stora Designpriset hemma i Sverige.

Där tog Ericsson revansch genom Sony Ericsson och började ett formidabelt återtåg med fokus på kameramobiler och musikmobiler.

Ericsson byggde inkråmet och Sony Ericsson designade och paketerade. Sony Ericsson ledde jakten på allt fler pixlar i de inbyggda digitalkamerorna och lansera Sonys gamla varumärke Walkman på sina musikmobiler.

T610 blev starten på en formidabel Sony Ericsson-hysteri i Sverige.

Medan de globala marknadsandelarna låg på 6-7 procent hade Sony Ericsson över 40 procent av mobilmarknaden i Sverige, nästan dubbelt så mycket som världsettan Nokia.

Under 1990-talet lanserade Ericsson färre än 50 nya modeller.

Under Sony Ericssons första tio år lanserades över 100 nya modeller.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt