Aktivister vill rädda forskarvärldens piratsajt

2021-05-28 12:52  

De stora vetenskapliga förlagen tar nu FBI till hjälp för att jaga personerna bakom forskarvärldens motsvarighet till The Pirate Bay – men aktivister kämpar mot nedstängning.

Sci-Hub ger tillgång till publicerad forskning och är världens främsta piratsajt på området. Genom webbplatsen går det att komma åt forskningsartiklar och vetenskapliga publiceringar som resten av världen oftast betalar tusentals kronor för – per publicering. Databasen har omkring 85 miljoner dokument även om den inte har uppdaterats sedan slutet av 2020, då en domstol i Indien utfärdade ett tillfälligt beslut om stopp, sedan Sci-Hub stämts av förlagen Elsevier, Wiley och American Chemical Society.

Sajtens grundare är Alexandra Elbakyan från Kazakstan och eftersom Sci-Hub inte har sin hemvist i USA är sajten svår att jaga för förlagen. År 2019 initierade USA:s justitiedepartement en undersökning av Alexandra Elbakyan och hennes verksamhet under förevändning att myndigheten ville ta reda på om hon samarbetar med rysk underrättelsetjänst för att stjäla amerikanska försvarshemligheter. Nyligen började även FBI jaga henne, och Apple tvingades ge FBI tillgång till hennes Applekonto. Aktivister vill nu därför rädda innehållet på sajten med hjälp av fildelning, innan amerikanska myndigheter slutligen sätter stopp för tjänsten.

Delar upp och sprider ut sajtens innehåll

Aktivisterna delar nu upp sajtens dokument i fildelningspaket om 100.000 artiklar per paket och sedan sprider ut dessa i aktivistnätverket. På så sätt delas den 77 TB stora databasen upp och varje fildelare behöver inte tillhandahålla så mycket data vardera.

Alexandra Elbakyan startade Sci-Hub 2011 och kallas ibland för Aaron Swartz andlige efterträdare. Aaron Swartz blev kanske främst känd för att han laddade ner en stor mängd akademiska avhandlingar genom ett gästkonto på MIT, något som ledde till åtal, rättegång, dom och slutligen självmord.

Läs mer: It-snillet Aaron Swartz hade bara börjat

Hur viktigt är det då för vanliga forskare att ha tillgång till akademiskt inriktade piratsajter som Sci-Hub, Library Genesis (LibGen) och liknande?

"Enda källan till vetenskapliga artiklar"

– Sci-Hub har blivit en jätteviktig resurs för forskare såväl som studenter, journalister och beslutsfattare. För många är Sci-Hub första och enda källan till vetenskapliga artiklar och utan sajten skulle de ha varit helt otillgängliga, säger Gustav Nilsonne, forskare i neurovetenskap och metavetenskap vid Karolinska Insitutet och Stockholms universitet.

Han brinner för öppenhet, öppna data, öppen vetenskap och öppen forskning, och lyfter fram möjligheterna för forskare i låginkomst- och utvecklingsländer att få tillgång till forskning som annars hade varit inlåst.

Läs mer: Datastudent i lagens utkant

– Men det gäller inte bara forskare i sådana länder utan även forskare och ingenjörer på svenska företag och i offentlig sektor utanför lärosätena. Dessutom har Sci-Hub ett bättre gränssnitt än många av förlagen vilket gör att det används även av forskare som genom sina universitet faktiskt redan har tillgång till prenumerationstidskrifter, säger Gustav Nilsonne.

Foto: Alamy

Att FBI och även USA:s justitiedepartement nu är på jakt efter personerna bakom Sci-Hub har sina enkla förklaringar: Tjänsten är olaglig och förlagen påstår att sajten gör att de förlorar stora pengar varje år. Redan 2017 dömde en domstol till Elseviers favör, och förlaget uppmanar sedan 2019 omvärlden att ta kontakt med förlaget för att få hjälp med att blockera tillgången till Sci-Hub.

Läs mer: “Så kan upphovsrätten kväva dagens internet”

– Även om Sci-Hub bryter mot upphovsrätten så tillför de ett enormt värde när det gäller möjligheterna att bedriva kunskapsutveckling och att tillgodose folks mänskliga rättighet att ta del av vetenskapens framsteg och dess frukter, i hela världen. Att Sci-Hub nu hindras av polismyndigheter och privata företag i USA får starkt negativa konsekvenser för det globala forskarsamhället, säger Gustav Nilsonne.

Halv miljard för forskningspubliceringar i Sverige - varje år

Enbart svenska lärosäten betalar drygt 500 miljoner kronor per år för möjligheterna att publicera och ta del av forskningspubliceringar, men siffran ökar med ungefär tio procent per år. Gustav Nilsonne är med i en utredningsgrupp från Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, som ska ta fram en strategi för publiceringar efter 2024, då de sista av nuvarande avtal med förlagen löper ut. De flesta lärosäten har i dag olika avtal med varje förlag – och på grund av coronapandemin publicerade forskare förra året många fler vetenskapliga artiklar än normalt, vilket tvingade lärosätena att betala mer.

– Den vetenskapliga litteraturen har tagits som gisslan av tidskriftsförlag som tar dyrt betalt för att upprätthålla betalväggar. Forskare och allmänhet förhindras ta del av kunskapsutvecklingen, trots att infrastrukturen hade kunnat vara i princip gratis, säger Gustav Nilsonne.

Läs mer: ”Tips till Stockholms stad: Så här skapas innovation”

Enligt honom är lösningen på forskarnas, lärosätenas och förlagens utmaningar att ta fram bättre lösningar som inte låser in vetenskapliga publiceringar bakom lås och bom.

– Vi behöver en infrastruktur för vetenskaplig kommunikation som är öppen och transparent, och som inte bygger på inlåsning hos kommersiella aktörer. Det är otroligt att en piratsajt byggd av en enda person har fått en sådan roll. Forskarsamhället behöver frikoppla publiceringen från den prestigebaserade meritering som tidskrifterna kommit att förknippas med, säger Gustav Nilsonne.

Ny Teknik har upprepade gånger sökt förlaget Elsevier för en kommentar, utan framgång.

Anders Frick

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt