Foto: Nora Lorek / TT

Expert: Materialet i bärkassen spelar inte så stor roll

I maj börjar plastbärkassarna att kosta flera kronor mer än tidigare. Men vilken typ av påse är egentligen det bästa miljövalet? Svaret är lite nedslående, enligt en plastexpert.

Ania Obminska

Den 1 maj införs den nya ”plastpåseskatten” i Sverige, som gör en vanlig plastbärkasse du köper i mataffären eller klädbutiken flera kronor dyrare än i dag.

En bakomliggande orsak till beslutet är att EU har bestämt att alla medlemsstater ska minska sin förbrukning av plastbärkassar, ”för en bättre miljö och effektivare resursanvändning”. Medlemsländerna har behövt välja ett av två angreppssätt:

1. Minska antalet ”lättviktspåsar” som används till 90 påsar per person och år innan 2020, och inte fler än 40 påsar per person år 2025. (I Sverige låg siffran 2018 på 102 stycken per person.)

2. Stoppa gratis plastpåsar vid försäljningsställen senast vid utgången av år 2018.

Från den 1 maj 2020 börjar den nya skatten på plastpåsar att gälla. Punktskatten är tre kronor på plastbärkassar och 30 öre per frukt- och gröntpåsar i tunnare plast, som är mindre än sju liter. Foto: Patrik Österberg/TT

I Sverige har dagligvaruhandeln länge tagit betalt för sina plastpåsar. Många butiker inom fackhandeln har på senare år också börjat med det. Dessutom finns nu ett krav på att informera om plastpåsarnas negativa miljöpåverkan samt rapportera in förbrukningen av plastpåsar. För 2018, den senaste siffran som Naturvårdsverket redovisar, inrapporterades totalt cirka 1 020 miljoner tunna plastbärkassar i Sverige.

Mycket av den svenska debatten om plastpåsarnas vara eller icke vara har dock inte handlat om kraven från EU, utan om vilken påverkan plasten egentligen har.

Kan vi verkligen säga att en bärkasse i plast är bättre eller sämre för miljön eller klimatet än en bärkasse i andra material? Och vad kommer skatten egentligen att leda till?

Beslutet: Så blir den nya skatten

Den nya skatten på plastbärkassar och ”frukt- och gröntpåsar” blir en realitet 1 maj 2020. För en bärkasse i plast blir skatten tre kronor. Den tunnare frukt- och gröntpåsen i plast kommer att beskattas med 30 öre. Sedan tillkommer 25 procent moms på prishöjningen som skatten innebär. Handeln räknar med att en plastbärkasse kommer att kosta 6–7 kronor för en konsument.

Skatten gör ingen skillnad på om påsarna är gjorda av jungfrulig eller återvunnen råvara och inte heller om de är gjorda av fossilbaserad eller biobaserad plast.

Punktskatten blir tre kronor på plastbärkassar och 30 öre per ”frukt- och gröntpåse”, det vill säga tunnare plastpåsar som är mindre än sju liter. Foto: Patrik Österberg/TT

Varför en plastpåseskatt?

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har förklarat att den nya skatten syftar till att minska behovet av plast, eftersom plastskräp är ett stort problem både i stadsmiljön och i naturen. Plast tar lång tid för naturen att bryta ner.

Tanken är att skatten ska stimulera till ny teknik och ”hållbara konsumtionsmönster”. Den ska få människor att tänka efter, så de använder sina kassar flera gånger eller väljer alternativ till plastkassar.

Regeringen räknar med att skatten ska generera 2,1 miljarder kronor till statskassan 2020 och därefter 2,7 miljarder årligen. Skatteintäkterna ska genom en ”grön skatteväxling” användas till att sänka skatten på arbete.

Åsa Stenmarck, IVL Svenska Miljöinstitutet. Foto: Pressbild

Plastexpert 1: ”Synd att man inte har undantagit återvunna och biobaserade plaster”

Åsa Stenmarck är avfalls- och resursexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon tror att regeringen med den nya skatten kan uppnå sitt mål om att minska plastbehovet och nedskräpningen i naturen. Skatten kommer ju att närmast fördubbla priset på en plastbärkasse jämfört med i dag, noterar hon.

– Det är klart att vilken påse du väljer inte är den allra viktigaste miljöfrågan, men den här skatten kommer att få folk att tänka efter. Och eftersom väldigt många medier ställer ungefär samma frågor om den nya skatten, blir folk också mer uppmärksamma på vad den innebär, säger hon till Ny Teknik.

Att plastbranschen är kritisk till den nya skatten och menar att det här kan slå ut plastkassarna tyder också på att den nya skatten kommer att få effekt, tror Åsa Stenmarck.

Läs mer: 27 varslas hos svensk tillverkare av plastpåsar

I Sverige är det relativt vanligt att plastpåsar är gjorda av återvunnen eller biobaserade material. Men ur nedskräpningssynpunkt spelar detta ingen roll. Plasten är svår för naturen att bryta ned.

– I debatten har man lyft att vi inte har problem med nedskräpning i Sverige. Det kan man diskutera. Vi ser plastpåsar i naturen också här, även om det inte är lika illa som på annat håll, säger hon och tillägger:

– Men generellt är det lite synd att man inte har undantagit återvunna och biobaserade plaster eftersom man då hade kunnat driva på omställningen, framför allt den mot mer återvunna plaster.

Lena Lundberg, Ikem. Foto: Bengt Säll

Plastexpert 2: Mer rättvist om skatten baserats på bärkassarnas koldioxidutsläpp

Lena Lundberg är expert på plastråvarufrågor på branschorganisationen Ikem, Innovations- och kemiindustrierna. Ikem menar att den nya skatten är rent fiskal, alltså enbart handlar om statens finanser, och att den saknar miljökoppling.

– Som vi förstår det är syftet en ren skattehöjning, under täckmanteln ”grön skatteväxling”, säger Lena Lundberg till Ny Teknik.

Ikem tror inte att skatten kommer att leda till några miljövinster eller någon teknikutveckling.

– Sverige ligger redan långt framme vad gäller ny teknik och hållbara konsumtionsmönster. Vi har utvecklat resurseffektiva bärkassar som använder lite material. De flesta innehåller återvunnen eller biobaserad plast. Ur ett globalt perspektiv är vi ganska unika, och väldigt hållbara, säger Lena Lundberg.

Vad gäller nedskräpningen i naturen säger hon att det är ”otroligt långsökt” att tro att skatten ska bidra till att minska denna.

– Jag tycker att det är lika långsökt som att säga att man ska höja skatten på bränsle för att minska antalet fortkörningar. Det finns inget linjärt samband mellan antalet köpta plastbärkassar och hur mycket plast som hamnar i miljön. Det här handlar om ett felaktigt beteende, inte om konsumtionen i sig, säger Lena Lundberg.

Plastpåse. Foto: Berit Roald/NTB Scanpix

Lena Lundberg tycker att det är viktigt att se till vad EU:s omfattande arbete för att få till en cirkulär ekonomi för plasten, som ska öka efterfrågan på återvunnen plast. Ikem anser att den nya skatten motarbetar den här omställningen.

– Ett av våra medlemsföretag är en stor tillverkare av just plastbärkassar, som huvudsakligen innehåller återvunnen råvara. Företaget hade planer på att öka mängden återvunnet material, och det är klart att det här slår mot dem och deras konkurrenskraft. Skatten slår mot plasten oavsett hur den är framställd och mot företag, oavsett hur långt framme de ligger sett till miljö och klimat.

Det hade varit mer rättvist om skatten baserats på bärkassarnas koldioxidutsläpp, enligt Ikem. Då hade man tagit hänsyn till alla slags påsar och resultatet hade blivit mer materialneutralt.

– Det hade i alla fall varit bättre ur miljösynpunkt, säger Lena Lundberg.

Vilken kasse eller påse är egentligen bäst?

Debatten om vilken slags påse som egentligen är bäst för miljön och klimatet har gått varm den senaste tiden.

Är plastpåsen inte så dålig för klimatet som många kanske tror? Är tygkassen i bomull egentligen en mycket större miljöbov än vad många har förstått, eftersom tillverkningen är så resurskrävande?

Lena Lundberg på Ikem säger att de flesta plastbärkassar som konsumenterna köper i dagligvaruhandeln är gjorda av återvunnen eller biobaserad råvara, återanvänds flera gånger och/eller används senare som soppåsar. Att köpa specifikt soppåsar i plast att slänga skräp i behöver inte vara bättre för miljön, om de är gjorda av fossil nyråvara, säger hon

– Vilken slags påse som är bäst beror delvis på hur den har tillverkats, men också på vad som händer med den efter att du har använt den, om den återanvänds flera gånger eller används som soppåse, till exempel, säger Lena Lundberg.

För fyra år sedan släppte IVL Svenska Miljöinstitutet en rapport där fyra olika slags bärkassar avsedda för klädbutiker jämfördes:

En plastbärkasse av lågdensitetspolyetylen (LDPE) tillverkad i Brasilien av råvaror från sockerrör, en gjord av till 50 procent återvunnen polyetylen i Europa, en papperskasse av 85 procent återvunnet papper tillverkad i Europa och en papperskasse av icke återvunnet papper (så kallat nyfiber) tillverkad på Billerud Korsnäs anläggning i Skärblacka i Sverige.

Papperskasse. Foto: Nora Lorek / TT

Rapporten gav inget enkelt svar på vilken kasse som egentligen var mest miljövänlig, berättade Ny Teknik om då. Mycket beror på i vilken anläggning och under vilka förutsättningar en bärkasse har tillverkats. En plastpåse i återvunnen plast har till exempel minst miljöpåverkan när det gäller försurning och övergödning, medan den svenska papperskassen av nyfiber hade lägst klimatpåverkan.

Diskussionerna om den svenska plastpåseskatten har dock framför allt gett en helt annan rapport, från danska Miljøstyrelsen, nytt liv. Den publicerades 2018 och grundar sig på livscykelanalyser.

En slutsats av rapporten är att vanliga plastpåsar har lägst klimatpåverkan, om de också återanvänds som bärkasse eller som soppåse.

En annan slutsats i rapporten är att en tygkasse i ekologisk bomull ger ett 20 000 gånger större avtryck på miljön än en plastpåse.

Läs mer: ”Den här kafékedjan väntade inte på ett förbud”

Den här rapporten har fått både ris och ros. Kritiken består bland annat i att den danska studien har valt en funktionell enhet där påsen ska ha en volym på 22 liter och kunna bära 12 kilo. Eftersom tygkassen i ekologisk bomull bara rymmer 20 liter behövs det alltså två tygkassar för att uppfylla den funktionella enheten.

”Hade den funktionella enheten i stället varit definierad som en volym på 20 liter och kunna bära 13 kilo hade det istället behövts EN tygkasse och TVÅ plastpåsar (eftersom plastpåsen bara håller för 12 kilo). Vips så har 20 000 gånger reducerats till 5 000 gånger. Fortfarande mycket såklart, men ändå fascinerande hur lite som krävdes för ett helt annat resultat va?” skriver Lovisa Berglund, infrastruktur- och energipolitisk talesperson för Grön Ungdom och ingenjörsstudent på ETC:s debattsida.

En bakomliggande orsak till den nya plastpåseskatten är att regeringen vill minska nedskräpningen i naturen. Här en bild från Bohuskusten 2019, när det flöt in fem badkar med plast - varje timme. Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

Lena Lundberg på Ikem tycker ändå att Miljøstyrelsens rapport ger en bra indikation på hur det ligger till med materialdilemmat. Olika bärkassar har olika slags miljöpåverkan, men slutsatsen av den sammanvägda miljöbedömningen blev ändå att den vanliga plastbärkassen är bästa valet. Andra påsar, som en tygkasse i bomull, behöver du använda åtskilligt många fler gånger för att ens komma i närheten av denna.

– Man kan alltid diskutera ramarna för studien. Men det är den bästa analysen vi har, som ligger ganska nära våra svenska förhållanden. Dock är plastbärkassarna i den svenska dagligvaruhandeln mycket bättre än i den danska studien, speciellt när det gäller de i återvunnen och biobaserad plast. De uppfyller samma höga standard som de av ny, fossilbaserad råvara, säger Lena Lundberg.

När Ny Teknik ber Åsa Stenmarck på IVL Svenska Miljöinstitutet ge sin syn på saken inleder hon med att säga att svaret kanske är lite nedslående. Egentligen spelar det inte så stor roll vilket material din bärkasse är gjord av. Beroende på miljökategori får du olika vinnare och förlorare.

– I nuläget skulle jag säga att en nylonpåse, som visserligen förmodligen är gjord av fossil råvara i dag, är ett bra val om du använder den många gånger. Den är ändå betydligt mindre miljöbelastande än bomull, som kräver mycket resurser vid tillverkningen, säger hon.

Läs mer: Min plastfria månad avslöjade beroendet

Hennes primära råd är dock att i första hand använda de påsar du redan har hemma, och utgå från de som passar bäst för det du ska bära hem.

– Om det råkar vara en bomullspåse så behöver du inte skämmas för det. Däremot behöver du kanske inte gå och köpa en ny tygkasse gjord i jungfrulig bomull. Om valet står mellan att köpa en påse eller kasse i ny eller återvunnen råvara bör du alltid välja den återvunna.

Irland tidigt med plastpåseskatt

Irland introducerade en plastpåseskatt redan 2002, som enligt en studie från 2007 ska ha minskat användningen av plastpåsar med så mycket som 90 procent. Skatten ska också ha minskat nedskräpningen.

Frankrike införde ett förbud mot tunna engångsplastpåsar som var mindre än 0,05 millimeter tjocka och mindre än 10 liter stora 2016. Sedan dess har också små plastpåsar för frukt och grönt förbjudits.

I England infördes en lag 2015 där alla plastpåsar för engångsbruk måste kosta minst 5 pence.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer