Lunds universitet satsar på medicinsk teknik

Skandinaviens största centrum för biologisk masspektrometri, ny utbildning inom medicinsk teknik och kreativa miljöer för tvärvetenskapliga synergier. Lunds universitet väljer att storsatsa på medicinsk teknik.

Och mycket av det består utav att sätta ihop innovativa smågrupper och centrumutbildningar. Det för att främja att tvärvetenskapliga synergier uppstår när de olika kompetenserna möts kring gemensamma samhällsutmaningar.

Förbättrade analyser av blodförgiftning

Ett av dessa initiativ handlar om att utveckla diagnostik och behandling av sepsis. Adam Linder är kliniker och forskare inom infektions medicin och ledare för den nya satsningen.

– Sepsis, blodförgiftning, är en ”bortglömd folksjukdom” som redan idag drabbar fler än de tre vanligaste cancerformerna och dödligheten är i klass med hjärtinfarkt. Trots att vi vet att detta problem  kommer att mångdubblas när antibiotikaresistensen slår igenom i Sverige satsas bara en bråkdel av pengar på forskning. Vi vill med hjälp av teknik förbättra och snabba upp analyserna för att kunna ge patienterna behandling så fort som möjligt, säger han.

Teknik avgörande för sjukvården

Tomas Jansson är avdelningschef vid medicinsk teknik/kliniska vetenskaper Lund och leder centrumbildningen med hemvist vid både Lunds universitet och Region Skåne.

– Teknik spelar en allt större roll i sjukvården, och därmed finns behov för ett ökat samarbete mellan olika discipliner, berättar Tomas Jansson.

Han berättar att centrumutbildningen, Medicon Bridge, fungerar som en mötesplats för representanter från akademi, sjukvård och näringsliv.

– Uppdraget blir att komplettera universitetets roll att förädla kunskap till att också fånga upp idéer och behov i vården och få dessa att komma till nytta för samhället.

Fokus på forskares infrastruktur

Nyligen etablerades ett centrum för biologisk masspektrometri vid Lunds universitet. Detta center, CEBMMS, består av åtta samlade forskargrupper med över 45 forskare.

– Det är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med stora instrumentella resurser där forskarna är fysiskt samlokaliserade. Genom att utveckla infrastrukturen, leder det till påverkan på flera olika forskningsområden som sepsis, neurovetenskap och cancer, säger Johan Malmström, universitetslektor vid infektionsmedicin.

Ny utbildning i medicin och teknik

Rebecka Henrysson examinerades nyligen som den första civilingenjören från Medicin och Teknikprogrammet på Lunds tekniska högskola.

– Utbildningen är starkt tvärvetenskaplig och innehåller många moment och kurser direkt i kontakt med vården. Ingenjörerna är attraktiva, exempelvis hade Rebecka fyra jobb att välja mellan. Att se större sammanhang är attraktivt för framtidens arbetsmarknad, säger Thomas Laurell, professor vid institutionen för Biomedicinsk teknik.