Svenska Facebookchefen: ”Vi borde vara mer transparenta”

2022-04-29 06:00  

I Ukraina pågår kriget och i sociala medier blandas fakta med desinformation. Dessutom är det riksdagsval i höst. Vad gör Facebook för att motverka otillbörlig påverkan och för att företaget ska få en ny skandal à la Cambridge Analytica? Det vet Janne Elvelid – policyansvarig på Meta i Sverige.

Janne Elvelid är digitaliseringsentusiasten som arbetade för Regeringskansliet, Digitaliseringskommissionen och sedan EU-kommissionen i Bryssel. Dessutom har han varit ansvarig för undersökningen ”Svenskarna och Internet”. Just nu är han dock aningen nedstämd kring hur politiker i Sverige ser på digitaliseringen. 

– Sverige har historiskt varit framgångsrika på digitalisering, men jag upplever det nu som om att vi har blivit lite för belåtna. Jag upplever tyvärr inte något politiskt driv kring digitaliseringsfrågorna inklusive frågan om tillgången till öppna data, säger Janne Elvelid till Ny Teknik. 

Sedan i somras är han policyansvarig på Meta i Sverige, och med det följer två arbetsuppgifter: Den ena är att säkerställa att Meta förstår och tar tillvara svenska intressen och svensk kontext när bolaget utvecklar produkter. Den andra är att förmedla Metas perspektiv till svenska lagstiftare och andra i Sverige som är intresserade av att veta hur Meta tycker och tänker. 

Men hur han gör i de fall som Meta tar beslut som är kontroversiella? 

– Jag är del av en helhet där man måste kompromissa, och det är viktigt för mig att själv förstå bakgrunden till besluten – även om jag själv inte håller med, säger Janne Elvelid.

Kritiken: Facebook agerar långsamt

Han säger också att det har inträffat att folk ibland tycker att Facebook/Meta är långsamma med att agera – inte minst när gäller vissa fall av hackade konton. 

– Då frågar folk oss varför vi inte snabbt och enkelt gör si eller så för att lösa problemet, men faktum det är inte så enkelt. När vi gör något på ett visst sätt så blir det samtidigt prejudicerande. Innan vi kommer till ett beslut så sitter vi därför internt och noga resonerar igenom fallen. Utifrån sett kan det uppfattas som om att vi inte bryr oss, men det gör vi absolut. Däremot borde vi vara ännu mer transparenta i sådana lägen och snabbare berätta för omvärlden att vi faktiskt håller på att arbeta med saken, säger Janne Elvelid. 

Facebooks grundare Mark Zuckerberg har nyligen utlovat en utökad, större och bättre supportfunktion. Janne Elvelid vet inte hur den nya supportfunktionen exakt kommer att se ut, men han vet att den innebär att fler personer kommer att hjälpa användarna. 

– Vår självhjälpsplattform idag är global men kan inte hantera 100 procent av fallen. Jag förstår att folk blir frustrerade när det är problem och för många företag kan det innebära stora inkomstbortfall. Genom vår nya kundsupportfunktion så hoppas jag att vi blir bättre. Alla känner någon som har blivit hackad och folks syn på oss färgas av det, säger Janne Elvelid.

I höstas presenterade grundaren Mark Zuckerberg den nya inriktningen för Facebook som då bytte namn till Meta – nu presenterar moderbolaget en satsning på en ny superdator. Arkivbild. Foto: Eric Risberg/AP/TT

Vem bestämmer egentligen vad som är tillåtet och inte att publicera på plattformen? 

– Ambitionen med våra innehållsregler är att de ska vara så globala som möjligt. Det är också en av svårigheterna, för när vi följer lokala lagar och regler innebär det samtidigt att det blir vissa skillnader. Men generellt sett kan man säga att våra innehållsregler nästan alltid är mer strikta än vad nationella lagar är, säger han. 

En annan aktuell diskussion är om Meta ska radera mer kontroversiellt innehåll som publiceras på Facebook eller om man, tvärtom, ska låta det stå kvar. 

– Det där är klurigt, och många har under lång tid sagt att vi borde ta ett större ansvar för vad användarna publicerar på plattformen. Men det finns även en annan trend där bland annat tidningshus och andra publicister menar att vi inte borde radera sådant som de publicerar. I Polen håller man på att lagstifta om att man inte får ta bort sådant som inte bryter mot polsk lag, säger Janne Elvelid.

”Alltid någon som blir upprörd”

I dagsläget följer Meta det 20 år gamla e-handelsdirektivet, som inom kort kommer att ersättas av Digital Services Act. Det är en samling regler som bland annat tvingar Meta och andra nätgiganter att bli mer transparenta kring spårning och bättre skydda unga användare mot skadligt innehåll. 

– Det kommer alltid att finnas någon som blir upprörd, oavsett vilka beslut vi tar. Men det är bra att vi kan hänvisa till lagstiftning, så därför tycker vi att Digital Services Act är bra. Faktum var att vi redan för några år sedan gick ut och efterfrågade mer reglering, säger Janne Elvelid. 

För närvarande pågår kriget i Ukraina och i sociala medier blandas fakta med desinformation. När kriget startade var Meta snabba med att skala upp kapaciteten hos de faktagranskare som arbetar på den ryska och ukrainska marknaden.  

– Dessutom tittade vi över och omarbetade våra policys. Ett annat väldigt konkret exempel på hur vi hanterar situationen omkring kriget är att vi ge lägre ranking för de inlägg som kommer från rysk statsmedia, säger Janne Elvelid.

Cambridge Analytica-visselblåsaren Christopher Wylie. Foto: Heinz Ruckemann/UPI/Shutterstock

Meta har även vidtagit åtgärder inför det svenska valet i höst. De baseras på erfarenheterna som Facebook drog i samband med det amerikanska presidentvalet 2016 och fallet med Cambridge Analytica

– Efter det så skapade vi nya regler, där vi bland annat tittar på olika mönster. Det kan vara en kombination av falska och riktiga konton som försöker stärka ett narrativ på ett sätt som är konstlat. Vårt nya regelverk innebär att den typ av koordinering är förbjuden, säger Janne Elvelid.

Han säger att Meta även har investerat kraftigt i teknik och analysverktyg för att kunna identifiera och stoppa de nätverk som otillbörligt försöker att påverka omgivningen. 

– Men visst, det är en ständig utmaning med gränsdragningen mellan vad som är tillbörlig och otillbörlig påverkan, säger han.

Inget regelverk mot falska nyheter

När det gäller falska och påhittade nyheter så har Meta inget regelverk som direkt förbjuder sådant. Istället har företaget etablerat ett partnerskap med fristående faktagranskare som tillhör organisationen IFCN - The International Fact-Checking Network. 

– Inför det svenska valet har vi faktagranskare som hjälper oss och när de klassar inlägg och påståenden som falska så får det lägre ranking samtidigt som inlägget förses med en länk till granskningen, säger Janne Elvelid. 

Totalt har Meta anlitat ett 80-tal faktagranskande organisationer i hela världen. I Sverige samarbetar man specifikt med Källkritikbyrån, som drivs av Åsa Larsson, Linnéa Jonjons och Jack Werner, som grundade Viralgranskaren på tidningen Metro 2014. 

– Vi samarbetar även med traditionella medier, politiska partier och myndigheter som har ansvar för informationsutbyte på nationell basis, säger Janne Elvelid. 

Anders Frick

Mer om: Meta Facebook

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt