Svensk marinveteran satsar på seglande fraktfartyg 

2021-02-24 06:00  

Brittiska Windship technologies satsar på fraktfartyg med flera mindre motorer i stället för en bjässe, vingsegel, solceller och infångning av koldioxid. Med ombord finns svensken Lars Carlsson.

Sjöfarten befinner sig under stark press att sänka sitt klimatavtryck, sedan den internationella sjöfartsorganisationen IMO beslutade att växthusgasutsläppen ska minska med 50 procent till 2050. 

I kölvattnet av det beslutet lyfts har ett flertal initiativ gjorts, inte minst svenska Wallenius Marine som utvecklar ett vinddrivet fraktfartyg som ska kunna transportera 7 000 personbilar över Atlanten. 

Läs mer: Robusthet avgjorde valet av teleskopisk rigg

Hyllar Greta Thunberg

Ytterligare ett exempel är brittiska Windship Technologies. Det Southamptonbaserade bolaget startade för åtta år sedan, men har först nu börjat visa upp sin lösning som ska kunna ge nollutsläpp. 

En av grundarna är svensken Lars Carlsson, med lång erfarenhet från sjöfart. Han var bland annat vd för Stenas tankrederi Concordia Maritime i 20 år, ordförande i den globala tankerorganisationen Intertanko samt ledamot av American Bureau of Shipping. Han ser klimataktivisten Greta Thunberg som en av sina förebilder. 

– Hon har gjort en fantastisk insats. Att vara så klar och tydlig och bara 18 år är otroligt, säger han till Ny Teknik.

Dissar oljebolagen

Han har inte mycket till övers för de stora oljebolagen, som marknadsför förvätskad naturgas (LNG) som den bästa lösningen för sjöfarten. 

– De ljuger om utsläppen. LNG är mycket farligare än olja, men det förnekar de. Det är inte så lätt att vara oljebolag Jag har jobbat med dem. Varje chef försöker få bästa möjliga resultat under sitt revir. Men de skjuter bara problemet framför sig. 2050 måste hela sjöfarten se annorlunda ut. Det är bara 30 år dit, säger han. 

Så vad är Lars Carlssons och Windship Technologies egen lösning på utmaningen? En kombination av det mesta, faktiskt. Idén är holistisk, där helheten är tänkt att bli större än summan av delarna. 

Tre vingsegel per mast

Mest utmärkande är riggen med fyra master som vart och ett rymmer tre vingsegel.  

– Riggen sänker utsläppen med 35–40 procent. Vår patenterade hemlighet är att ha tre vingar på varje mast. På så sätt får vi mer dragkraft än någon annan rigg på samma fundament, säger han. 

Riggen är automatisk men kan styras av en kontrollpanel på bryggan. Blåser det för mycket följer vingarna med vinden för att minska krafterna. Masterna är 48 meter höga och kan fällas ner.

Över 400 000 ton

Hittills har riggen byggts som modell i skala 1:20. En variant har testats i vindtunnel. Bolaget bygger just nu prototyper som monteras ombord på ett fartyg. Riggen ska tillverkas i tre storlekar som ska kunna monteras på fartyg mellan 50 000 och över 400 000 dödviktston, det vill säga från beskedlig storlek till enorm. 

En viktig del av företagets idé handlar om hur motorerna integrerats. På ett konventionellt fartyg består den ofta av en eller flera enorma tvåtaktsmotorer.  

– Under de senaste 100 åren har man byggt fartyget runt maskinrummet som är stort som en katedral. Men ett problem med motorerna är att verkningsgraden minskar över tid. Och det går inte att ta ut dem för att sätta in en ny, säger Lars Carlsson.

Dieselgeneratorer

För att undvika den situationen använder sig Windship Technologies av flera mindre fyrtakts dieselgeneratorer monterade i kassetter som regelbundet kan lyftas ur och skickas på underhåll. För ett fartyg på 115 000 ton behövs fyra generatorer om 2 MW stycket. Ett motsvarande konventionellt fartyg med tvåtaktsmotor hade behövt cirka 11 MW effekt, enligt fartygsarkitekten Simon Rogers.  

Drivlinan är alltså dieselelektrisk, där generatorerna driver en elmotor som i sin tur driver propellern. Enligt hade motsvarande konventionellt fartyg behövt omkring 11 MW motorkraft.  

– Generatorerna är lätt utbytbara eller modifierbara om tekniken skulle skifta från diesel till exempelvis ammoniak, säger Simon Rogers till Ny Teknik.

7 700 kvadratmeter solceller

På däck finns totalt 7 700 kvadratmeter solceller, som tillsammans genererar upp till 1,5 MW. Energin kan inte lagras utan driver elmotorn direkt när solen lyser. 

Bolaget menar att de kan eliminera alla utsläpp som dieselgeneratorerna ger upphov till, genom att fånga in avgaserna i ett absorberande system som omvandlar dem till ett icke giftigt alkaliskt restavfall som antingen kan dumpas överbord eller föras i land för destruering. Men vad systemet heter vill Simon Rogers inte avslöja ännu.

Ännu inga kontrakt

Tanken är att låta ett varv bygga fartygen. Men några kontrakt finns ännu inte. Bolaget hoppas kunna sälja in idén till rederiet Berge Bulk som bland annat fraktar malm mellan Brasilien och Asien. De för även diskussioner med oljebolagen BP och Shell. 

– Berge Bulk har 80 stora malmfartyg och är utdaterade om tio år om de inte förändrar sig. Deras befraktare, stora gruvbolag, har sagt till dem att de vill ha nettonollutsläpp. Första nollutsläppsfartyget ska vara i vattnet 2025 och hela flottan utsläppsfri till 2030, säger Lars Carlsson. 

Vilken är er största utmaning just nu? 

– Vi behöver ha in 60 miljoner dollar för att utveckla riggarna. Vi vill inte låta någon annan göra det, säger han. 

Bolaget har fem delägare och totalt ett 20-tal medarbetare konsulter inräknade. Ett samarbete med klassningssällskapet DNV har startats, för att verifiera tekniken. 

Ni har en del utveckling kvar att göra. Får ni till tajmingen till marknaden? 

– Vi är alldeles för små för att göra det här själva och måste gå ihop med ett stort rederi som har teknisk kompetens. Vi klarar oss inte utan dem och de klarar sig inte utan oss, säger han.
 

Johan Kristensson

Mer om: Sjöfart Fartyg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt