Ett halvår med coronapandemi – men många gåtor kvarstår

2020-09-11 07:54  
Över 300 tänkbara vaccinkandidater mot covid-19 undersöks just nu av forskargrupper över hela världen. Men än så länge vet ingen om ett vaccin kan ge effektiv immunitet, och hur länge den i så fall håller i sig. Foto: TT

Den 11 mars konstaterade WHO att det nya coronaviruset hade spridit sig så snabbt över världen att det handlade om en pandemi. Nu har sex månader gått och kunskapen har ökat om den okända smittan. Men många gåtor kvarstår.

Dödligheten fortfarande okänd

En av de mest brännande frågorna är hur dödligt det nya coronaviruset sars-cov-2 är. Så klart. Men trots att antalet döda i världen snart är upp i en miljon är dödligheten fortfarande en gåta.

Det beror framför allt på att vi inte vet hur stor andel av befolkningen som har blivit infekterad, eftersom dödligheten i epidemiologiska sammanhang beräknas genom att helt sonika dividera antalet döda med antalet infekterade. Många som drabbas får bara lättare symtom, eller inga alls. Så för att ta reda på hur stor del av en befolkning som har haft viruset måste omfattande populationsstudier genomföras, något som ännu inte har gjorts.

En annan orsak till att dödligheten är så svår att "fånga" är att den varierar. Det är de gamla och redan sjuka som löper störst risk att avlida av covid-19. Om viruset får fäste och sprids i en förhållandevis gammal befolkning blir alltså dödligheten högre, än om den sprids i en dito yngre. På så sätt blev dödligheten högre i exempelvis norra Italien där var femte invånare är 65 år eller äldre, än vad man hittills hade sett i Sydafrika där endast 5 procent av befolkningen är så gammal. Innan man bestämmer sig för att ta reda på hur dödligheten ser ut, måste man alltså först bestämma sig för vilken befolkning som avses.

Olika smittvägar

Hur viruset smittar har diskuterats flitigt, delvis beroende på en sammanblandning av begrepp. I dag är vetenskapen överens om att det nya coronaviruset smittar genom så kallad droppsmitta. Det vill säga genom de ibland mycket små droppar som vi ger ifrån oss när vi hostar, andas eller nyser.

Läs mer: Det oroar FHM mest inför hösten med coronaviruset

Under vissa omständigheter kan viruset även överföras i ännu mindre droppar, så kallade aerosoler, som kan transporteras i luften. Detta innebär dock inte att viruset är luftburet som mässling eller någon annan betydligt mer smittsam sjukdom. För till skillnad från coronaviruset kan dessa virus finnas inuti små droppar som sedan torkar ihop till ännu mindre partiklar, mindre än fem mikrometer i diameter, som därefter kan sväva i luften i timmar.

Detta är orsaken till att man kan bli smittad av mässling – men inte det nya coronaviruset – bara genom att gå in i ett rum där en smittsam person varit flera timmar tidigare, eller genom att sitta i rummet bredvid om ventilationen är densamma. Därav det gamla uttrycket att mässling "går genom väggar och tak". Något sådant har inte observerats för det nya coronaviruset.

Stor skillnad på symtom

Covid-19 har visat sig vara en sjukdom som kan yttra sig på många olika sätt, men mycket förefaller ännu var oklart. Det kommer fortfarande rapporter om nya, märkliga symtom.

Folkhälsomyndigheten listar de vanligaste symtomen, och beskriver sjukdomen som i första hand en luftvägssjukdom med hosta, feber, andningsbesvär, snuva, nästäppa, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk. Enligt Folkhälsomyndigheten kan en smittad person uppvisa ett eller flera av dessa symtom, och framhåller också att det är ganska vanligt med diarré, samt att lukt- och smaksinnet försvinner.

Foto: Bertil Ericson / TT

Men sedan sjukdomen började härja i december har flera symtom noterats som kan vara en effekt av viruset. Exempelvis har många rapporterat om nervsymtom, som pirrningar i huden och kraftlöshet i exempelvis armarna. Detta kan bero på själva viruset, eller på att immunförsvaret bekämpar smittan.

Hudbesvär har också rapporterats, som röda eller lila utslag på tårna. Även detta kan bero på själva viruset, eller på att immunförsvaret bekämpar smittan. Många har också drabbats av blodproppar.

Barn klarar sig bättre

Barn får generellt betydligt lindrigare symtom än vuxna. Barn tycks även smittas i mindre utsträckning. Cirka 1 procent av alla smittfall som har rapporterats globalt rör barn under 10 år, och i åldern 10–19 år är andelen 4 procent.

Bland de tänkbara förklaringar som har lyfts fram finns resonemang om att barns immunförsvar nyligen kommit i kontakt med lindrigare coronavirus, vilket kan ge korsimmunitet.

Men det finns mycket sällsynta rapporter om svåra komplikationer hos barn, ett slags hyperinflammation med symtom som liknar den allvarliga Kawasakis sjukdom, där blodkärlen blir inflammerade och svullna och typiska symtom är feber, hudrodnader, röda ögon, torra och spruckna läppar, samt svullna körtlar. Svensk forskning har visat att det är ett tidigare okänt tillstånd, MIS-C. De svenska forskarna har även utvecklat en verksam behandling, som fått internationell spridning.

Viruset byter skepnad

En viktig fråga är i vilken utsträckning sars-cov-2 muterar. Mutationer kan förändra både smittsamheten och dödligheten, och spelar även en stor roll när det gäller möjligheten att utveckla ett verksamt vaccin samt risken att infekteras på nytt. Hittills har ett antal olika mutationer rapporterats från olika håll i världen, men det är inte helt klarlagt hur det påverkar pandemins utveckling.

Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB

En av de mutationer som har upptäckts påverkar strukturen på virusets utskott (spikeprotein), som viruset använder för att lura sig in i kroppens celler. Dessa utskott är målet för majoriteten av de vaccin som utvecklas, som ska stimulera bildandet av antikroppar mot utskotten. Men hittills finns inga tecken på att förändringen påverkar antikropparnas effektivitet.

Andra typer av coronavirus, som orsakar förkylning, har genomgående muterat så att de ger lindrigare symtom. Det är ofta en förändring som gynnas evolutionärt, eftersom en lindrigt sjuk person kan sprida viruset i större omfattning än en svårt sjuk, sängliggande person.

Därför blir äldre sämre

Hög ålder är den enskilt mest avgörande riskfaktorn för att få svåra komplikationer vid covid-19. Förutom att äldre personer oftare har andra, underliggande sjukdomar kan immunförsvaret bli mindre anpassningsbart med stigande ålder. Det finns även studier som pekar på att äldre personer i högre utsträckning har en låggradig inflammation, så kallad inflammageing, vilket ökar risken för att immunförsvaret börjar angripa kroppens egna vävnader vid en infektion.

Organen slutar fungera som de ska

Infektionen börjar i de övre luftvägarna. Men om immunförsvaret inte lyckas bekämpa smittan kan viruset vandra ner i lungorna där det invaderar de små luftblåsorna. Immunförsvaret har dock inte gett upp, utan börjar attackera viruset även i lungorna. Följden kan bli en virusdriven lunginflammation, orsakad av en infektion som antibiotika inte biter på, samt andningsproblem.

En del patienter återhämtar sig från detta tillstånd, medan andra försämras ytterligare, något som kan gå snabbt. Dessa patienter går in i ett tillstånd som på engelska kallas acute respiratory distress syndrome, ARDS, eller chocklunga på svenska. Blodets syrenivåer dyker brant och patienten får nu ännu svårare att andas. Dessa patienter hamnar normalt i respirator, varav några avlider.

Därutöver kan vissa patienter också drabbas av en kraftig inflammatorisk reaktion med sjunkande blodtryck samt ett massivt pådrag, en "storm", av inflammatoriska ämnen som följd. Kroppens eget immunförsvar överreagerar kraftigt och börjar attackera olika organ, som njurarna. Resultatet kan bli multipel organsvikt, ett livshotande tillstånd där organen slutar fungera som de ska.

Fakta: Så utropades pandemin

"God afton. Under de senaste två veckorna har antalet fall av covid-19 utanför Kina ökat trettonfalt, och antalet drabbade länder har trefaldigats. Nu finns det mer än 118 000 bekräftade fall i 114 länder, och 4 291 har förlorat livet och tusentals fler kämpar för sina liv på sjukhus."

Med de orden inledde WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreysus sitt anförande den 11 mars, då han förklarade att den nya smittan nu hade fått en sådan omfattande global spridning att den hade utvecklats till en pandemi.

Sedan dess har antalet döda stigit till nästan en miljon människor, och nära 18 miljoner människor har bekräftats smittade. Inget land har klarat sig undan den nya sjukdomen.

Källa: WHO

Mer om: Coronaviruset

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt