”Vi måste ändra transportbeteende – med mer gång, cykling och kollektivtrafik”

2022-06-17 09:00  
Foto: Stian Lysberg Solum

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Med sänkt skatt på bensin och diesel måste mer ske på andra områden för att nå transportsektorns klimatmål. Ökad gång och cykling, fler resor med kollektivtrafiken och ökad samlastning av godset kan få stort genomslag på kort tid, skriver Svenska Cykelstäder, Västtrafik och 2030-sekretariatet.

År 2030 ska transportsektorns klimatpåverkan ha minskat med 70 procent jämfört med år 2010. Det slår klimatlagen fast, med stöd från sju av riksdagens åtta partier.

Vi når målet med befintliga åtgärder, angav Naturvårdsverket i våras, men därefter sänktes skatten på fossila drivmedel och reduktionsplikten som ökar andelen förnybart frystes på föregående års nivå. Därmed måste mer ske på andra områden.

Bilen, bränslet och beteendet har blivit ett slags treenighet för hur 2030-målet ska nås: med bättre fordon, skifte från fossila drivmedel till el och förnybart och en effektivare mobilitet. Men 2030-sekretariatets detaljerade och årligen uppdaterade indikatorer visar att det i praktiken skett mest på de två första delarna. På beteendesidan är framgångarna desto mer måttliga. Trots pandemin har körsträckan i bil bara minskat marginellt, de hållbara resesättens andelar av resandet stampar och ökad e-handel bidrar till att godstransporterna ökar.

Under denna mandatperiods sista månader, har regeringen fått en rad utredningar med konkreta förslag på hur effektiviteten kan öka:

• Klimaträttsutredningen, med uppdrag åt Trafikverket att utgå från klimatmålen i stället för prognoser om ökad trafik när infrastruktur ska planeras, mer ”Steg 1- åtgärder” såsom gröna resplaner och prova på-kampanjer samt stärkta möjligheter för kommuner att gynna gång, cykling och kollektivtrafik.

• Godstransporter på väg, där effektivare godstransporter med ökad samlastning och bättre fordon stimuleras, samtidigt som svenska åkerier bättre skyddas mot illojal utländsk konkurrens.

• Sveriges globala klimatavtryck där samtliga riksdagspartier i Miljömålsberedningens regi föreslår klimatmål också för vår konsumtion, med en ny skatt på sjöfart och flyg.

• Mål för ökad cykling, som på regeringens uppdrag tagits fram av VTI.

Sedan tidigare finns också färdiga utredningsförslag för bland annat hur bilpooler kan gynnas, hur mikromobilitet kan utvecklas och hur parkeringar kan bli ett kommunalt mobilitetsverktyg. Därtill har det redan beslutats att dagens reseavdrag 1 januari ersätts med ett avståndsbaserat system, lika för alla färdslag.

Innan sommaren kommer också den nya nationella planen för infrastruktur som rimligen utgår från klimatmålen möjligheterna till effektivare transporter och potentialen att med kombinationsresor och aktiv mobilitet ersätta bilresor.

 

Sveriges nya regering, vilken den än blir, kan därmed gå direkt till handling efter valet den 11 september. Med 2023 som officiellt effektivitetsår, kan Sverige systematiskt minska transportbehovet och stimulera skiftet till effektivare transporter. Den nya statsbudgeten kan inriktas på att gynna gång, cykel och kollektivtrafik och Trafikverket få i uppdrag att systematiskt bidra till att klimat- och hållbarhetsmålen nås. Samtidigt kan vi lyfta blicken till andra områden som också påverkar transportbehovet, såsom hur pandemitidens erfarenheter av ökat distansarbete bäst tas tillvara.

Ett transporteffektivt samhälle kan ge snabbare klimatvinster än många andra åtgärder. Ökad gång och cykling, fler resor med kollektivtrafiken, mer distansarbete och ökad samlastning av godset kan få stort genomslag på kort tid, helt i linje med hur bråttom klimatforskarna slår fast att vi har för att hejda en global klimatkatastrof.

Fokus på ett transporteffektivt samhälle är också ett utmärkt sätt att gynna utsatta grupper i samhället. Ju mindre vi måste transportera oss, desto mer finns kvar i plånboken för frivilligt resande eller helt andra prioriteringar. Ju bättre förutsättningarna är att åka kollektivt, cykla eller gå hela eller delar av sträckan, desto mer gynnas de som idag saknar egen bil eller som hellre skulle lägga den betydande kostnaden på annat.

Samtliga riksdagspartier står bakom 2030-målet för transportsektorn, utom Sverigedemokraterna som dock står bakom Miljömålsberedningens förslag till kompletterande klimatmål. Oavsett vem som bildar regering efter valet, bör det bli fullt fokus på att nå målet.

När nu valplattformar klubbas, manifest skrivs och utspel planeras, kan detta bli den samlande grund politiken behöver för att styra landet kommande mandatperiod. Det är dags att gå från ord till handling, med 2023 som effektivitetens år!

Christina Bernhardsson, ordförande, Svenska Cykelstäder

Hanna Björk, Hållbarhetschef, Västtrafik

Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet

 

 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt