Opinion

”Sveriges konkurrenskraft är beroende av ingenjörerna”

Thomas Lindström, Nordenchef Dassault Systèmes. Foto: Dassault Systèmes, Pia Nordlander, Pexels. Collage Ny Teknik

DEBATT. Glöm inte de svenska ingenjörerna och deras betydelse för Sveriges framtid i årets valrörelse, skriver Thomas Lindström.

Arbetsmarknadsministern Eva Nordmark har under hösten signalerat satsningar för att minska arbetslösheten och ”jobba sverige ur krisen”. Nu senast med det nya uppdraget till arbetsförmedlingen att bidra till en förbättrad och mer effektiv kompetensförsörjning i samband med stora företagsetableringar och företagsexpansioner, som de som pågår i Norrland.

Vad denna regering och tidigare missat är möjligheten att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att satsa på den enskilt viktigaste resursen för arbetsmarknaden, ingenjören.

Sveriges konkurrenskraft, och därmed vår sysselsättning, är beroende av att ingenjörerna kan fortsätta bidra med spetskompetens när nya produkter och tjänster ska tas fram och produceras. SCB:s rapport Trender och Prognoser 2020 visar att vi har 340 000 förvärvsarbetande med en ingenjörsutbildning eller minst ett år från yrkeshögskolan.

Jobbutsikterna för dem är goda, för arbetsgivarna är situationen tvärtom brydsam. Bland annat då 75 procent av de yrkesverksamma gymnasieingenjörerna är idag äldre än 50 år. Ytterligare en utmaning är att fler ingenjörer flyttar utomlands än de som kommer till Sverige. Enligt en prognos från UHÄ riskerar vi dessutom brist på civilingenjörer inom tre av fem undersökta civilingengörsområden.  

Ingenjörer arbetar redan inom fler områden än någonsin. Men betraktar vi ingenjörsrollen så ser den fortfarande mycket ut som under det senare 1900-talet. Med tanke på den snabba samhällsutvecklingen med klimatförändringar, digitalisering, urbanisering och konsumenternas nya beteenden och krav behöver ingenjören nya verktyg.

Här krävs till exempel ökad kunskap om artificiell intelligens, globala förhållanden och hållbarhet. Men minst lika viktigt blir förmågan att arbeta på nya sätt och i nya, komplexa sammanhang med sitt ingenjörskunnande. Den senaste utvärderingen av Sveriges utbildningar till civilingenjör gjordes dock 2006 och redan då ansågs att  “ … sociala, ekonomiska och miljömässiga tillämpningar av teknik är dåligt tillgodosedda i utbildningen” (Högskoleverket, Rapport 2006:8 R).

Lyfter vi blicken kan vi se att när allt digitaliseras blir förmågan till holistiskt tänkande och samarbete med icke-ingenjörer en nyckelkompetens. Ett exempel på det är tillämpningen av digitala tvillingar, vilket är virtuella representationer av i princip vad som helst, en bilmodell, en hel stad (Singapore har sin digitala tvillingstad), fabrik eller en logistikkedja. När dessa förses med realtidsdata är de den ultimata samarbetsmodellen för yrkesmänniskor med olika bakgrund som ska lösa komplexa utmaningar tillsammans.

Den digitala tvillingen kan användas för att beräkna, simulera, utveckla och utarbeta alternativa lösningar. För ingenjören räcker det då inte med att förstå och kunna använda sådana digitala tvillingar, minst lika viktigt blir att använda dem för dialog och bidra till optimala lösningar som levereras av multidisciplinära team.

Min arbetsgivares hemland, Frankrike, har också stolta ingenjörstraditioner med många framstående utbildningsinstitutioner. En är det anrika École Polytechnique i Paris, som i det EU-stödda samarbetet Euroteq samarbetar med fem andra universitet och 45 partners från olika delar av samhället.

Det nu tioåriga samarbetet tar sikte på att skapa morgondagens ingenjörsutbildning, där en stark, holistisk samhällskoppling och ansvarsfullt värdeskapande betonas. Förutom grundutbildningar, forskning och samverkan är ambitionen att stötta ingenjörens livslånga lärande och fortbildning med individuella läroplaner och digitala utbildningsformat.

De nya och komplexa utmaningarna vi står inför handlar  inte bara om att lösa problem rätt, utan att lösa rätt problem. Insikt om nya affärsmodeller, hållbarhetsfrågor och samhällets mjuka delar blir helt nödvändiga. När områden som juridik och ekonomi digitaliseras behöver ingenjören kunna lära sig och förstå dessa “språk” för att utföra sitt eget arbete effektivt tillsammans med andra.

Samarbetet inom Euroteq sätter fokus just på detta: en holistisk syn på teknik, ansvar för en hållbar utveckling och samarbete på tvären med andra yrkesroller. Samt en ständig förnyelse av de egna ingenjörskunskaperna.

Jag vänder mig därför till samtliga politiker, inklusive arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, med en uppmaning: Glöm inte sveriges ingenjörer och deras betydelse för Sveriges framtid som ingenjörsnation i årets valrörelse.

Jag efterlyser konkreta förslag av den dignitet och med det fokus som Euroteq har: en holistisk syn på teknik, ansvar för en hållbar utveckling och samarbete på tvären med andra yrkesroller, samt en ständig förnyelse av de redan utbildade ingenjörernas kunskap. Då framtidssäkras hela det svenska näringslivet och därmed också efterfrågan på den bredare arbetskraften. Ett sådant förslag borde vara värt att gå till val på för vilket parti som helst.

Thomas Lindström, Nordenchef Dassault Systèmes