Opinion

”EU:s felprioriteringar slår mot fusionsforskningen”

Fusionsreaktorn Iter, som finansieras av Euratom. Foto: Daniel Cole
Camilla Brodin, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson (KD) Foto: Kristdemokraterna
Sara Skyttedal, Europaparlamentariker, ledamot i Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi (KD) Foto: EPP Group

DEBATT. Om Europa menar allvar med den gröna omställningen kan man inte bortse från kärnkraften, skriver Camilla Brodin och Sara Skyttedal, KD.

EU går nu in i slutfasen i frågan om hur unionens långtidsbudget ska se ut under 2021 till 2027. I den processen har tyvärr forskningen prioriteras ned, samtidigt som exempelvis ineffektiva arbetsmarknadssubventioner prioriteras upp.

Trots det uppenbara behovet ligger förslaget till ny budget för Horizon Europe – det horisontella EU-programmet för forskning och innovation – på en historiskt låg nivå. Särskilt oroande är att EU:s redan alldeles för begränsade samarbete kring framtidens kärnkraft får stryka på foten ytterligare. 

Den som följt EU-debatten de senaste månaderna har inte kunnat missa den följetong som frågan om EU:s långtidsbudget har varit.

Nordeuropa har hållit emot kraven på höjda utgifter, samtidigt som Sydeuropa velat gasa. Och även om de totala utgifterna blev betydligt högre än vad Kristdemokraterna önskat, måste vi samtidigt konstatera att priset som betalats för att inte utgifterna skulle bli ännu högre har varit nedskärningar på just områden där mervärdet av EU-samarbetet är som störst.

Europa går miste om en stor chans när EU nu prioriterar strukturfondspolitik och stelbenta subventioner framför forskning och innovation.

Medlemsstaterna har huvudsakligen fokuserat på storlek och villkor för den Europeiska återhämtningsplanen och i det närmaste bortsett från innehållet. Resultatet imponerar på få. Strukturfondspolitik anpassade för en annan tid, som inte kommer rusta Europa inför framtiden, har prioriterats framför de forskningsprogram som behövs för att göra den europeiska ekonomin konkurrenskraftig.

Särskilt oroade är vi Kristdemokrater för vad denna prioritering får för konsekvenser vad avser nästa generations kärnkraft. Nedskärningar som föreslås för Euroatom och för fusionsforskningsprogrammet kommer att skapa förseningar och kostnader och därigenom hota Europas ledarskap i frågan om att utveckla fjärde generations kärnkraftverk och fusionsenergi. 

Möjligheterna att producera högteknologiska produkter i demonstrativt syfte försvagas och riskerar leda till ett förfall av den framväxande europeiska fusionsindustrin.

Kärnkraften är en av nycklarna för ökad elektrifiering, utfasning av de fossila bränslena och en ökad elproduktion i Europa. För att få ned kostnaderna som associeras med nya kärnkraftverk behöver EU-länderna kunna hjälpas åt när det gäller utveckling och godkännandeprocesser vad avser säkerhet och reaktordesign.

I stället för att minska budgeten för Euratom och Horizon Europe behöver EU från centralt håll öka programmets kompetenser och hitta sätt att möjliggöra central tillståndsprövningen av reaktortyper. Detta föreslog Kristdemokraterna i EU-valrörelsen förra året, och sedan dess har också EU-kommissionen själva påpekat denna möjlighet. Viljan att faktiskt agera, från såväl medlemsländerna håll som från EU-kommissionens sida, verkar dock saknas. 

Om Europa menar allvar med den gröna omställningen kan man inte bortse från kärnkraften. Därför behöver vi en större budget för Euroatom och för fusionsprogrammet under Horizon Europe.

Att detta prioriteras ned samtidigt som det satsas stora summor på exempelvis arbetsmarknadsinstrument som dömts ut av EU:s egna revisorer är i grunden mycket provocerande.  

Camilla Brodin, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson (KD)

Sara Skyttedal, Europaparlamentariker, ledamot i Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi (KD)