Miljö

Första steget mot bio-CCS i Stockholm

Stockholm Exergi ska testa att avskilja koldioxid från rökgaserna från biokraftvärmeverket i Värtahamnen. Kraftverket är nybyggt och stod klart 2016. Platschef Mats Claesson är mycket nöjd med dess funktion. Foto: Linda Nohrstedt
Avskiljning av koldioxid kommer att göras på en liten del av rökgaserna. Testerna ska bland annat visa hur avskiljning fungerar när eldning sker med olika typer av bränslen, berättar forskningsansvarige Erik Dahlén. Foto: Linda Nohrstedt
Rökgaserna leds i dag ut via den lägre av områdets två skorstenar. Foto: Linda Nohrstedt
Testriggen för koldioxidavskiljning kommer att placeras på taket till det intilliggande oljeeldade kraftverket, bakom den bruna byggnadsdelen. Foto: Linda Nohrstedt
Fliset forslas via ett underjordiskt transportband till pannan i biokraftvärmeverket. Skiftchef Lars Carlsson visar runt. Foto: Linda Nohrstedt
Fabian Levihn.

Biokraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm ska börja avskilja koldioxid ur rökgaserna. Satsningen kan bli ett första steg på vägen mot så kallad bio-CCS.

Publicerad Uppdaterad

Bio-CCS innebär att koldioxid från förbränning av biomassa fångas in och lagras i berggrunden. Metoden pekas ut som en viktig klimatåtgärd för att nå så kallade negativa nettoutsläpp, det vill säga att mängden koldioxid i atmosfären minskas.

Till hösten ska Stockholm Exergi, som äger kraftvärmeverket i Värtan, installera en pilotanläggning för att avskilja koldioxid under åtta månader. Den kommer att avskilja koldioxid från en ytterst liten del av verkets rökgaser, mindre än en procent, men 700 kg koldioxid väntas ändå fångas in per dygn.

Testriggen ska placeras ovanpå taket på det oljeeldade kraftvärmeverket intill men avskilja koldioxid från rökgaserna som leds ur det bioeldade kraftvärmeverket.

Den avskiljningsteknik som kommer att användas kallas för hot potassium carbonate, HPC, och innebär att varmt kaliumkarbonat används för att fånga in koldioxiden. Kraftvärmeverkets ägare, Stockholm Exergi, bedömer att den är förhållandevis energieffektiv samtidigt som den tar relativt liten plats och är möjlig att skala upp.

”Vi blir bland de första i världen”

Genom att kaliumkarbonat sätts under tryck och hög temperatur (sju bars övertryck jämfört med luft och cirka 80 grader) reagerar vätskan med koldioxid och vatten och bildar kaliumbikarbonat. När trycket sänks omvandlas vätskan tillbaka till kaliumkarbonat och koldioxiden frisätts. Då kan den fångas in.

Om hela processen med bio-CCS ska förverkligas måste koldioxiden komprimeras och transporteras till ett underjordiskt lager. Men under testfasen i Värtan kommer koldioxiden att släppas ut till luften. Syftet är bara att testa avskiljningstekniken.

– Vi vill köra ett långtidstest för att se hur tekniken fungerar när rökgaserna varierar beroende på vilket bränsle som används, säger Erik Dahlén, forskningsansvarig på Stockholm Exergi.

HPC-tekniken är mogen och används i tusentals anläggningar världen över. Men inte i biokraftvärmeverk. Stockholm Exergi tror därför att deras testanläggning kommer att bli den största i sitt slag.

– Vi blir bland de allra första i världen att installera koldioxidavskiljning vid ett biokraftvärmeverk, säger Fabian Levihn, utvecklingsansvarig på Stockholm Exergi.

Spillvärme ska tas tillvara

Exergi har också egen erfarenhet av HPC-tekniken. För drygt tio år sedan avskildes koldioxid från rökgaserna från det koleldade kraftvärmeverket i Värtan med goda resultat. Då nådde man 97 procents avskiljningsgrad.

Nu vill bolaget ta ett omtag men med biogena utsläpp för att skapa negativa nettoutsläpp. De fossila bränslena är ändå på väg att fasas ut.

Parallellt med körningarna i testriggen ska Exergi göra en genomförbarhetsstudie för att kartlägga vad som skulle krävas för att skala upp tekniken till fem procent av rökgaserna eller till full skala. 800 000 ton koldioxid skulle kunna fångas in vid biokraftvärmeverket varje år om avskiljning görs i full skala. Men för att en sådan uppskalning ska bli möjlig behövs statligt stöd i någon form.

Nackdelen med avskiljning av koldioxid är att det är energikrävande. Enligt Fabian Levihn kan avskiljning, oavsett vilken teknik som väljs, sänka verkningsgraden på kraftvärmeverk med mellan 5 och 40 procent, eftersom en del av elen som produceras i verket behövs för avskiljningen. Här i Värtan siktar man på att ligga i den lägre delen av spannet. En anledning till det är att Exergi räknar med att kunna ta vara på en del spillvärme som bildas i avskiljningen och skicka ut den som fjärrvärme.

Testriggen och analyserna av avskiljningsförmågan bedöms kosta totalt 2,5 miljoner kronor.

Kostnad för bio-CCS

Stockholm Exergi bedömer att hela kedjan av bio-CCS kommer att kosta ungefär 1 000 kronor per ton koldioxid som avskiljs, komprimeras och lagras. Enligt en studie av samhällsekonomiska kostnader från WSP är det ungefär 15 gånger billigare än om Stockholm skulle satsa på att få ned utsläpp från elproduktion genom att sätta upp solceller på stadens fastigheter.