"Det känns som att vi har fått priset"

2017-10-04 15:45  

Den Nobelprisbelönade mikroskopin fick ett teknikgenombrott för fem år sedan – i Sverige finns tekniken redan tillgänglig för forskare.

Förra året fick Science for life laboratory i Solna och Umeå universitet varsitt kryo-elektronmikroskop. Med utrustningen går det att få 3d-bilder av molekyler i mycket hög upplösning.

I Umeå firade forskargruppen Nobelpriset med prinsesstårta.

– Det känns som att det är vi som har fått priset, säger Linda Sandblad, koordinator för anläggningen och forskare på institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet,

Läs mer: "Cool mikroskopiteknik" belönas med Nobelpris

Kryo-elektronmikroskopet i Umeå installerades förra året, och testas nu. I början av nästa år ska det kunna börja användas.

– Mikroskopet hjälper oss att förstå hur våra minsta beståndsdelar ser ut, hur olika molekyler fungerar, hur en cell byggs upp. Det är väldigt grundläggande att förstå hur liv fungerar, och det leder till att vi kan förstå sjukdomar på ett annat sätt, säger Linda Sandblad.

Utrustningen är stor, och har fått ett helt eget rum på Umeå universitet. Från ett kontrollrum ser forskarna de bilder som fångas upp av detektorerna i mikroskopet.

Tekniken bakom elektronmikroskop har utvecklats sedan 1930-talet, men det som nu belönas med ett Nobelpris i kemi är en vidareutveckling – kryo-elektronmikroskop. Det utmärkande är att prover fryses ned till låga temperaturer. Poängen med det är att den kraftiga elektronstrålen inte ska förstöra provet, och att biomolekyler behåller sin naturliga form även i vakuum.

Ett stort antal bilder tas i mikroskopet, och sedan bearbetas de digitalt för att få en tydlig 3d-bild av molekyler.

– Det gör det möjligt att se hur stora biologiska molekyler ser ut, som vi tidigare inte har kunnat titta på, säger Gunnar von Heijne, ledamot av Nobelkommittén i kemi samt professor i teoretisk kemi vid Stockholm universitet, till Sveriges Radios Vetandets värld.

Gunnar von Heijne är också den som leder arbetet med de två kryo-elektronmikroskopen som finns i Solna och i Umeå.

– Vi vill förstå hur molekyler fungerar, och vi kommer väldigt långt om vi kan se hur de ser ut, och följa processer, säger Gunnar von Heijne till SR.

Med högupplösta bilder i 3d går det att designa läkemedel på ett nytt sätt. En sjukdom där tekniken har börjat användas för att få en bättre kunskap om vad som sker i molekylerna är cystisk fibros.

Det senaste teknikgenombrottet för kryo-elektronmikroskop kom 2013, då en ny typ av detektor hade utvecklats. Nu är de två svenska mikroskopen del av den nationella forskningsinfrastrukturen, och möjliga för alla forskare att använda efter en ansökan.

Nobelpriset i kemi 2017

Jacques Dubochet, född 1942 Schweiz. Honorary Professor of Biophysics vid Université de Lausanne, Schweiz.

Joachim Frank, född 1940 i Tyskland. Professor of Biochemistry and Molecular Biophysics and of Biological Sciences vid Columbia University,New York, USA.

Richard Henderson, född 1945 i Skottland. Programme Leader vid MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer