Möbeljättens fokus: Hållbarhet genom hela värdekedjan

Allt fler företag brottas med hur den egna verksamheten ska bli långsiktigt hållbar. En utmaning som ibland hanteras med vackra ord, men inte alltid har någon motsvarighet i den praktiska verksamheten.

Ett företag som dock tar frågan på allvar är Kinnarps, tillverkare av möbler till kontor och offentliga miljöer.

– Vi gör det av flera olika anledningar. En är att vår ägarfamilj uttryckligen kräver det, en annan är att allt fler kunder enbart köper in produkter som är miljövänliga och producerade på ett socialt acceptabelt sätt, säger Kinnarps hållbarhetschef Johanna Ljunggren.

För att hållbarhet ska vara något som är på riktigt så måste företaget ta ansvar för hela värdekedjan, menar hon. Utgår man från en stol betyder det att den självklart ska fylla sin funktion, men även vara producerad på ett sätt som inte skadar miljön eller hotar hälsan hos den som använder den. Lika viktigt är att stolen kan återvinnas när den inte längre duger som sittmöbel.

Det kräver att designers tar hänsyn till allt från ingående material till hur mängden spill kan minimeras, och inte minst hur möbeln kan få ett så långt liv som möjligt.

– För att kontrollera hela kedjan från design till återbruk kombinerar vi ett flertal olika arbetssätt och processer. Bland annat har vi tagit fram ett webbaserat system som gör att vi både kan ta in information från och ställa krav på våra leverantörer.

Hållbarhet är i dag ofta ett avgörande kriterium i många offentliga upphandlingar, men även de stora globala företagen ställer numera allt tuffare krav på Kinnarps.

– Kan vi inte visa att våra produkter klarar kraven, blir det ingen affär. Vårt hållbarhetsarbete har därmed en direkt påverkan på företagets ekonomi, och på sikt även på vår överlevnad.

Även om hållbarhet mest förknippas med produkters miljöpåverkan inkluderar begreppet även sociala villkor för alla dem som arbetar någonstans i produktens värdekedja.

– De sociala kraven är svåra att hantera. Dels för att det är något ganska nytt, och dels för att de certifieringssystem som finns inom det sociala området inte är lika kända.

För att klara utmaningen använder sig Kinnarps av ett system för att identifiera riskländer.

– Innan vi handlar från underleverantörer som verkar i länder som finns med på risklistan gör vi en revision på plats, säger Johanna Ljunggren.

En stor del av Kinnarps tillverkning sker i egna fabriker. Därmed kan de aktivt påverka hur effektivt olika ingående material utnyttjas. Bland annat har företaget investerat i ett avancerat datasystem som räknar ut hur textildetaljer ska skäras ut för att spillet ska bli så litet som möjligt.

– Material som inte kommer till användning försöker vi sedan använda på andra sätt. Till exempel blir spillbitar av polyester till ett nytt material som vi sedan använder i ljudabsorbenter, medan spån och spill från sågverket värmer våra fabriker och delar av de omkringliggande samhällena.

Hållbarhetsarbete leder sällan till några spektakulära genombrott, snarare handlar det om att gneta. Trots det har Kinnarps lyckats minska sina klimatpåverkande utsläpp med 13 procent på två år.

– Minskningen beror till stor del på att vi har köpt in nya mer effektiva lastbilar, som kör på ett bränsle som är till 50 procent förnybart.

En annan effektiv åtgärd är att Kinnarps har slutat att paketera sina produkter i kartonger. I stället sveper man in möblerna i filtar under transporter.

– Dem kan vi använda många gånger, vilket betyder att vi har kunnat minska mängden emballage med över sex ton per dag. Det betyder samtidigt att vi får in 50 procent mer möbler i våra lastbilar jämfört med andra företag i branschen. Det är lika positivt för klimatet som uppskattat av våra kunder, eftersom de slipper ta hand om en massa avfall.

För att tydliggöra olika produkters totala påverkan har Kinnarps tagit fram ett eget märkningssystem som de kallar ”The better effect index”.

– Det är ett komplement till andra system. Skillnaden är att vi inte tittar på ett område i taget, utan bedömer råvaror och resurser, klimat, rena material, socialt ansvar, återbruk och ergonomi som en helhet i ett och samma system.

De olika delområdena betygssätts först vart och ett för sig utifrån ett antal givna kriterier, för att sedan vägas samman till ett helhetsbetyg.

– Genom att vi är transparenta i alla led, hoppas vi att våra kunder på ett enkelt och trovärdigt sätt ska kunna göra ett underbyggt val även när det gäller hållbarhet, säger Johanna Ljunggren.