Solcellsforskaren Henry Snaith tippas få Nobelpriset i kemi 2017

2017-09-29 13:08  

Blir det bioteknik, batterier eller solceller? Gissningarna om vad som ska belönas med Nobelpriset i kemi 2017 är i gång.

(Artikeln är uppdaterad)

Onsdag 4 oktober får vi veta vilka som får årets Nobelpris i kemi, och förhandspratet pågår för fullt.

Molekylära maskiner blev förra Nobelhöstens roligaste och mest lättillgängliga inslag. Bakom stod kemipristagarna Ben Feringa, Jean-Pierre Sauvage och Fraser Stoddart, som hade lyckats skapa rörliga konstruktioner på molekylär nivå.

Stoddart hade tidigare varit tippad av det amerikanska informationsföretaget Thomson Reuters, numera Clarivate Analytics, som i 43 fall sedan starten 2002 lyckats pricka in rätt pristagare – om än inte rätt år. Listan baseras på vilka forskare som har citerats mest under de senaste 20 åren.

Bland tippade kemipristagare i år finns något så ovanligt som en forskare under 40 år: brittiska Henry Snaith, 39, vid Oxforduniversitetet och det avknoppade Oxford Photovoltaics, som har utvecklat fältet att använda mineralen perovskit för solceller.

Han kan, enligt Clarivates lista, få dela priset med japanska Tsutomu Miyasaka och Nam-Gyu Park från Sydkorea.

Även i Sverige tippas det om ett pris till perovskitforskning. När Sveriges Radios Vetenskapsredaktion direktsände från Nobelmuseet på fredagen hamnade solcellsmaterialet högst upp på listan inför kemipriset.

– Det är verkligen dags att det blir ett pris till nya material, för det har inte skett sedan 2011. Mitt tips är att det blir ett nytt solcellsmaterial, perovskit, som på väldigt kort tid verkligen har revolutionerat solcellsmaterialen, sa Ulrika Björkstén, chef för Vetenskapsredaktionen.

Den amerikanska tidskriften Chemical & Engineering News arrangerade onsdag 27 september en webbsändning där experter och tittare/läsare fick vara med och förutspå vinnarna i fysikpriset. ”Det är lite som superbowl för forskare” sa redaktören Lauren Wolf om Nobelpriset, i sändningen som går att se på Youtube.

Ett namn som nämndes oftare än andra var Austinprofessorn John Goodenough, 95, som har utvecklat uppladdningsbara litiumjonbatterier. Han fick också mest röster, med 49 procent, när en omröstning genomfördes bland dem som följde sändningen.

– Vi har litiumjonbatterier i allt runt omkring oss. Om inte han förtjänar ett Nobelpris, då vet jag inte vad som gör det, sa Omar Farha, kemiprofessor vid Northwestern University, som deltog i panelen.

Hittills har fyra kvinnor i historien tilldelats Nobels kemipris. Den första var Marie Curie 1911.

De senaste åren har Stanfordprofessorn Carolyn Bertozzi nämnts i förhandstipsen, och på C&En:s webbsändning plockades hon återigen fram som en het kandidat. Hon har skapat den så kallade bioortogonala kemin, där man kan studera kemiska reaktioner inne i en cell utan att behöva gå in i dem.

– Hon har verkligen förändrat fältet för kemisk biologi, sa Marie Heffern, biträdande professor i kemi vid University of California.

En av upptäckterna som var med på förra årets lista från Thomson Reuters nämns i år igen: gensaxmetoden Crispr/Cas9, som gör det möjligt att klippa bort och byta ut, eller stänga av, delar av den genetiska koden.

Tekniken kallas en revolution inom biotekniken, och har använts för att utforska hur man kan skräddarsy växtegenskaper och stoppa ärftliga sjukdomar.

Men det har pågått en strid i USA om vilka forskare som har patent på tekniken.

En forskarduo med tidigare Umeå-forskaren Emmanuelle Charpentier samt Jennifer Doudna var först med att ansöka om patent. Men en annan grupp fick sin ansökan behandlad snabbare. Frågan är om Nobelkommittén vill ta ställning i striden.

C&En hade med de två forskarna i sina gissningar, men tar också med konkurrenten i patentstriden, Feng Zhang från MIT.

I Dagens Nyheter tippar vetenskapsreportern Maria Gunther att personerna bakom Crispr/Cas9 belönas i år. Hon nämner även litiumjonbatteriets skapare John Goodenough som en kandidat.

På Clarivate Analytics lista finns i år en dansk forskare. Jens Nørskov, verksam vid Stanforduniversitetet i USA, för ”fundamentala framsteg, både teoretiska och praktiska, i heteregon katalys på fasta ytor”.

För första gången finns två ryska forskare på listan. Georgiey Shulpin vid Semenovinstitutet för kemisk fysik vid den ryska vetenskapsakademien har tillsammans med två amerikanska forskare, John Bercaw och Peter Bergman, gjort ”viktiga insatser” i forskning av kolvätebindningar.

 

De fem senaste Nobelprisen i kemi

2016: Jean-Pierre Sauvage, Fraser Stoddart, Bernard Feringa ”för design och syntes av molekylära maskiner”.

2015: Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar ”för mekanistiska studier av DNA-reparation”.

2014: Eric Betzig, Stefan W. Hell, William E. Moerner ”för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi”.

2013: Martin Karplus, Michael LevittStanford och Arieh Warshel för utvecklandet av flerskalemodeller för komplexa kemiska system.

2012: Robert Lefkowitz och Brian Kobilka ”för studier av G-proteinkopplade receptorer”.

Då tillkännages Nobelprisen

Medicin eller fysiologi: Måndag 2 oktober

Fysik: Tisdag 3 oktober

Kemi: Onsdag 4 oktober

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt