Elbilar

Så här såg Dysons elbil ut – dubblade Teslas räckvidd

Dammsugarmagnatens elbil skulle ha blivit det brittiska svaret på Tesla. Men trots miljardinvesteringar och en färdig prototyp skrotade Dyson projektet. Så här skulle bilen ha sett ut.

Publicerad

James Dyson är uppfinnaren som utvecklade den påslösa dammsugaren – och som sedan har byggt upp ett affärsimperium kring detta. Hans företag är även otroligt stora på forskning och utveckling, faktum är att det är en av Storbritanniens största investerare inom bland annat robotik och ai.

2017 tog företaget även ett rejält steg bort från dammsugare och andra vitvaror – detta då Dyson meddelade att de skulle utveckla en elbil. För ändamålet samlade den då 70-årige företagschefen 400 ingenjörer och pumpade in två miljarder pund av privata pengar för att åstadkomma detta. Ett av de uttalade målen med projektet var att bilen skulle drivas av egenutvecklade batterier med fast elektrolyt,

Elbilsprojektet var inte bara ett nytt steg för Dyson – det var även en symbol för Storbritanniens storhet. James Dyson, som tidigare varit för EU och som i fler år sagt att det var en stor miss att landet aldrig gick in i euron, hade bytt fot. Och som framstående brexitör ville han att britterna genom ett utträde skulle slippa domineras och bli mobbade av tyskarna. Och varför då inte slå germanerna i deras paradgren, bilbygge?

Utvecklingen av modellen drog igång och bilen, kallad N526 internt, började ta form. Utseendemässigt handlade det om en sjusitsig crossover med en hel del likheter med Range Rover. Men det mest intressanta är de påstådda specifikationerna.

För i en artikel med Times, i samband med att James Dyson intervjuas för tidningens Rich List (som han för första gången toppar), avslöjar han både batterikapacitet och prestanda.

Så vad var det för bil som Tesla, BMW och övriga hade behövt tampas med? Jo, de egenutvecklade batterierna skulle vara goda för 965 kilometer, alltså inte långt från det dubbla mot vad en Tesla Model X Long Range klarar av (507 km). Men inte bara det, enligt tidningen skulle räckvidden även kunna behållas en frusen februarinatt, på fel sida av 70 mph-gränsen – (över 112 km/h) och med radio och värme på fullt spjäll.

Vidare hade bilen dubbla elmaskiner med effekt på 400 kilowatt och en acceleration 0-100 km/h på 4,8 sekunder. Totalvikten på ekipaget låg på 2 600 kilo och för den som hade riktigt bråttom skulle det gå att tillryggalägga milen i 200 km/h.

Storleksmässigt var bilen fem meter lång, två meter bred och 1,7 m hög. Hjulen sägs vara större än på någon annan standardproduktionsmodell på marknaden. Inuti så är det en avskalad design och all instrumentering skulle projiceras upp på vindrutan.

Men även om det hela låter lockande, och väldigt ambitiöst, blev Dyson-bilen aldrig verklighet. Entreprenören drog ur sladden i fjol efter att kostnaderna börjat skena.

– Teamet på Dyson Automotive har utvecklat en fantastisk bil, de har varit smarta i hur de tagit sig an projektet samtidigt som de varit trogna vår filosofi. Men även om vi har försökt väldigt hårt under utvecklingsprocessen så kan vi inte få det att bli kommersiellt gångbart. Vi har genomgått en seriös process för att se om det finns en köpare av projektet, men hittills har vi inte hittat någon, skrev han om beslutet.

I intervjun med Times säger James Dyson att det inte var ekonomiskt gångbart att fortsätta. Dyson skulle bedöva sälja varje exemplar för 150 000 pund, motsvarande 1 870 000 kronor för att inte gå med förlust.

Dock är inte alla pengarna kastade i sjön. Teamet som jobbade med utvecklingen har flyttats vidare till andra projekt där arbetet från bilen kan användas. Troligtvis handlar det mest om batteritekniken. Så vem vet, i framtiden kanske en del av det brittiska bilprojektet rullar i miljontals hem världen över.