Rakel kostar staten 150 miljoner extra per år

2010-02-19 14:35  

Det svenska digitala radionätet för blåljusmyndigheter – Rakel – kommer att gå back med totalt 600 miljoner kronor fram till 2014. Orsaken är främst att kommunerna tvekar inför kostnaden att gå med.

Det största ekonomiska problemet med Rakel är kommunernas tvekan att gå med.

Det konstaterar Arbetsgruppen Rakel som utrett läget för radionätet åt regeringen. Utredningen tillsattes av försvarsminister Sten Tolgfors våren 2009.

Att kommunerna tvekar beror liksom tidigare på att de idag har relativt låga kostnader för sina analoga radionät. För Rakel får de betala omkring 9.000 kronor per användare och år, plus inköp av terminaler.

I övrigt ser arbetsgruppen få större problemmed Rakel och den bedömer att Tetratekniken som används lever i åtminstone 15 år till.

Tetrastandarden används för närvarande i omrking 105 länder, och är den enda som svarar upp mot de grundläggande kraven från användarna.

Det handlar om omedelbar uppkoppling vid walkie-talkiefunktionen "push-to-talk", om möjlighet att kommunicera direkt mellan två terminaler då täckning saknas, samt att enkelt etablera radiogrupper.

Eftersom Rakel bygger på ett digitalt nät kan radiogrupper upprättas mellan användare var som helst i landet.

Arbetsgruppen konstaterar att samverkan för radiogrupper fungerar bra inom organisationer, men inte så bra mellan de olika organisationerna.

Fler saker som arbetsgruppen efterlyser är möjlighet till kommunikation med grannländernas Rakel-nät, och med roaming – att en svensk användare ska kunna använda sin terminal utomlands.

Arbetsgruppen menar också att Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, som äger nätet bör renodla sin roll som beställare. Ägandet bör fortsätta vara staligt.

Idag är driften utlagd på en privat aktör, och enligt arbetsgruppen bör även kundsupport och försäljning upphandlas.

Dessutom påpekar arbetsgruppen att paketdatatrafik och positionering länge saknats i nätet. Å andra sidan är nätet främst avsett för tal.

Rakel är idag utbyggt i fem av sju etapper. Saknas gör Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som väntas bli klara i år.

Totalt omfattar nätet omkring 1.600 basstationer och täcker idag ungefär 93 procent av befolkningen. Fullt utbyggt väntas det täcka nästan 100 procent.

Antalet abonnemang är nu omkring 22.000 varav polisen står för cirka 16.000. Staliga myndigheter är tvångsanslutna, medan kommuner och landsting får gå med frivilligt. Arbetsgruppen anser att det bör fortsätta så.

Totalt klarar systemet omkring 70.000 användare.

Staten budgeterade ursprungligen 2,3 miljarder kronor för utbyggnaden av själva nätet, varav 1,7 miljarder var ett lån. Till det kom ett driftsbidrag på 564 miljoner kronor för för underskott åren 2008 – 2010.

Staten har alltså hittills bidragit med omkring 1,2 miljarder vilket tillsammans med det kommande underskottet på 600 miljoner kronor landar på 1,8 miljarder kronor.

Relaterade dokument

Mats Lewan

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt