Farlig gruvgas blir el

2004-06-22 23:00  

En australisk kolgruva blir först i världen med en anläggning som använder avventilerad metan som huvudbränsle för elproduktion i stor skala. Tekniken kommer från göteborgsföretaget Megtec, som bygger anläggningen.

En kolgruva i Australien ska förses med svensk teknik när den avventilerade problemgasen metan ska användas för att generera el. Gasutsläppen från kolgruvan omvandlas till vatten och koldioxid, som är en betydligt mindre aggressiv växthusgas än metan.
 
Under kolbrytning frigörs stora mängder metan, som vid halter över 5 procent är explosiv och därmed en fara och ett miljöproblem. För att minska mängden metan dräneras gasen före och efter brytningen i görligaste mån. Med forcerad ventilation späds sedan den kvarvarande metanen till låg koncentration, under 1 procent.
 
Metan är en cirka tjugo gånger aggressivare växthusgas än koldioxid. Ett kolgruveschakt kan ha lika stor växthuseffekt som ett kolkraftverk på 200 megawatt, eller upp till en halv miljon bilar.
 
Göteborgsföretaget Megtec har sedan länge en teknik för att fånga upp låga koncentrationer av gaser via oxidering. Runt om i världen finns över 700 anläggningar som fångar upp exempelvis lukter från industriprocesser och lösningsmedel i luften från bland annat målerier och tryckerier.
 
Det är den tekniken som nu för första gången ska användas storskaligt och där metanet från kolbrytningen används för elproduktion.
 
- Kolgruveindustrin är extremt känslig för öppen eld på grund av explosionsrisken. Då det här är en förbränning utan öppen låga blev de klart intresserade, säger Richard Mattus på Megtec.
 
Tester i mindre skala har visat att tekniken fungerar och ger tillräckligt med ånga.
 
Den anläggning som nu ska byggas får kapacitet att ta hand om 250 000 kubikmeter ventilationsluft i timmen. Det beräknas ge 5 megawatt el. Det är bara en femtedel av den avventilerade luften, så potentialen är betydligt större.
 
Den el som genereras ska gå ut på det allmänna elnätet, men kan även användas i gruvan.
 
- De får därmed reservkapacitet som kan hålla igång fläktar och annan väsentlig utrustning om de skulle drabbas av ett elavbrott, säger Richard Mattus.
 
När den internationella handeln med utsläppsrätter för växthusgaser kommer i gång kommer sannolikt intresset för den här tekniken att öka.
 
Anläggningen ska vara klar nästa år och kosta cirka 70 miljoner kronor.

Lars Eriksson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt