”Håll byråkraterna borta från innovationsstödet”

2014-11-26 06:00  
Det är i forskningens arbetssätt, som förebilden för innovation finns, inte i dess byråkratiska universitetsöverbyggnad, skriver debattörerna. Foto: Imago/Medicimage

DEBATT. Låt forskare med erfarenhet av innovation handleda uppfinnare. Då kan var fjärde idé förverkligas inom två år. Men universitetens byråkrater måste hållas borta från innovatörerna, tycker E. Roland Andersson, Bjarne Jansson och Jan Lundblad.

De forskningsbaserade företag som växer snabbast i Sverige är de som drivits utanför universitetens stödsystem av en oberoende entreprenör, men utifrån en forskares idé.

I USA:s senaste innovationspolicy betonas att universiteten måste anpassa sig för innovation genom att reducera antalet begränsande regler och förbättra sina relationer med marknaden.

Forskning visar också att stora företag är dåliga på att ta hand om radikala idéer. Probleminsikten är inte ny; redan runt förra sekelskiftet insåg de ”heroiska” innovatörerna problemen och undvek samarbete med stora organisationer.

Vi menar att åtgärder som riktar sig till att förbättra universitetens stödsystem är kontraproduktiva. I stället bör man rikta resurserna direkt till innovativa forskare eller nätverk av forskare, som är kapabla att sköta detta själva under rätt förutsättningar. Det är i forskningens arbetssätt som förebilden för innovation finns och inte i dess byråkratiska universitetsöverbyggnad.

Forskning och innovation är två sidor av samma mynt: idéer måste prövas för att avgöras och utvecklas. Vad gäller forskning så har vetenskapsmän och filosofer under sekel utvecklat vetenskapsteorin, medan innovation fortfarande är kvar i inkvisitionen. Där gissar man ännu om innovativa idéers värde genom att ”flytta” fram gammal kunskap.

Märkligt nog stödjer innovationslitteraturen detta, i synnerhet där riskerna i teknik och i affärer anses små. Detta är fel. Liksom forskare måste innovatörer alltid pröva idéer i verkligheten och inte genom att utgå från vad man tror sig veta, oavsett hur stor eller liten idén verkar vara. Innovation behöver en egen vetenskaplig metodik.

Sätten att driva innovation och att stödja enskilda uppfinnare finns i forskningen och i forskarutbildningen och inte i en utbyggnad av universitetsförvaltningens byråkrati. Vår egen forskning visar att forskare med innovationserfarenhet är lika viktiga att fånga upp för handledning av uppfinnare, som att skapa rätt jordmån för att driva egna idéer mot kommersialisering. Våra resultat har genom åren redovisats i många internationella vetenskapliga tidskrifter, forskningsrapporter, böcker och patent.

Några exempel:

• På Socialmedicin vid Karolinska Institutet bjöd vi in alla uppfinnare med arbetsmiljöidéer att få handledning av innovationserfarna forskare. Var fjärde uppfinnare var på marknaden efter två år, antingen genom licenser eller nya företag.

• På Byggergonomilaboratoriet vid KTH fick forskare med innovationserfarenhet uppgiften att ta fram innovationer där marknaden misslyckats. Många nya produkter och patent licensierades till ”entreprenörer” på industriföretag.

Metodik för innovationsarbetet hämtades i båda fallen från forskningen, som kunde konverteras till innovation. Oberoende affärsmän knöts till projekten som rådgivare.

Den akademiska meriteringen måste förändras så att innovation och forskning får samma status. Det godkända patentet bör prövas som en internationell vetenskaplig artikel och ett kommersialiserat patent bör prövas som en akademisk avhandling. Detta måste stadfästas och likvärdighetsresonemang redovisas vid meritbedömningar. Annars kommer inget att hända.

Innovativa forskare gör sedan länge affärer på egna idéer, men då i akademisk hemlighet. Få utomstående känner till detta och mörkertalet är förmodligen stort. Det paradoxala blir då att nya förvaltningsstyrda stödsystem riskerar att slå sönder de naturliga affärssystemen. Det hela kan bli ytterligare en innovationsparadox, men en som inte syns.

Skilj därför på universitetens förvaltningsorganisation och innovation, men inte på forskning och innovation!

Rikta innovationsstöd för handledning och innovation direkt till innovativa forskare och nätverk av forskare, så att en relevant handledning och forskning kan byggas upp. ”Folkuppfinnare” måste ges tillträde.

Vi har pekat på några fundamentala utmaningar, som kräver helt nya angreppssätt om något radikalt ska hända.

 

E. Roland Andersson, professor i innovationsteknik och seriell innovatör

Bjarne Jansson, professor i socialmedicin

Jan Lundblad, ingenjör och företagsledare

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt