Symaskinens väg till hemmen

2016-02-13 06:00  

TEKNIKHISTORIA. Smartare konstruktion, snyggare design och marknadsföring på cirkus – det var framgångsreceptet. Det här är historien om hur entreprenören Isaac Singer lyckades göra sin symaskin till världens mest sålda.

Han var en orolig själ, amerikanen Isaac Merrit Singer. Född i Pittstown år 1811 lämnade han hemmet redan som tolvåring. Uppfinningsrik och begåvad fick han snart en lärlingsplats som mekaniker. Den gav han upp för att förverkliga sina teaterdrömmar. Nio år senare gick den kringresande teatern i konkurs och Isaac Singer återgick till att jobba som mekaniker.

Att uppfinna och förbättra konstruktioner var en av hans styrkor. På meritlistan finns allt från patent på bergborrmaskiner till utrustning för att skära i trä och metall. Men han hade fler drivkrafter än så. Enligt doktorsavhandlingen ”Genom symaskinens öga”, skriven av kvinnohistorikern Louise Waldén 1990, hade Isaac Singer tre mål i livet: att till varje pris undvika lönearbete, att umgås med kvinnor så mycket som möjligt, samt att spela teater.

Därför var steget till affärsidé inte långt när han omkring år 1850 kom i kontakt med symaskinen. Isaac Singer hade uppfunnit en boktryckningsmaskin som han ville ställa ut i fönstret hos en instrumentmakare i Boston. I utbyte lovade han att se om det gick hitta ett hållbart sätt att laga de industrisymaskiner som lämnades in för reparation i affären. Samtidigt passade han på att förbättra konstruktionen. Nålen fick ett öga, gjordes rak i stället för böjd och försågs med ett horisontellt stöd. Genom att sätta dit en pressarfot ökade hastigheten till 900 stygn per minut. Resultatet blev den första symaskinen som klarade av att sy en kontinuerlig söm på ett objekt, och det även i kurvor.

Med den förbättrade maskinen framför ögonen beslutade han sig för att ge sig i kast med att massproducera och sälja in symaskiner i var mans hem.

Men först måste maskinens utseende förändras. Nu dög inte den svarta och kantiga maskin som bland annat utvecklats för att rationalisera försvarets behov av uniformer. Så Isaac Singer gav symaskinen en ny design. Linjerna blev mjuka, den fick inlägg av pärlemor och dekorationer i guldfärg. Symaskinen blev som ett litet smycke, som både kunde pryda och göra nytta i hemmen.

År 1855 tillverkade symaskinsfabriken I M Singer Company sin första symaskin för hemmabruk. Eftersom det var kvinnorna som skötte sömnaden skedde marknadsföringen på platser dit de gick: på cirkus, i skolan och i diverse kyrkliga sammanhang.

På den tiden representerade en symaskin den allra senaste teknikutvecklingen. För att fler skulle ha råd att köpa en maskin införde därför Isaac Singer väldens första avbetalningssystem.

Succén lät inte vänta på sig. Symaskinen togs emot med öppna armar av kvinnorna, något som i stor utsträckning också tycks ha gällt Isaac Singer själv. Han blev far till 24 barn, flera av dem i parallella förhållanden med kvinnor med samma förnamn.

Under 1860-talet växte produktionen av symaskiner till ett världsomfattande nät. Massproduktion bidrog till att kapa priset. Nu gick en maskin att köpa för 10 dollar. Det motsvarar runt 2 500 kronor i dagens penningvärde.

År 1863 var Singer Manufacturing Company världens största tillverkare av symaskiner, med dryga 20 patent i portföljen. Då hade Isaac Singer precis gått i pension. Han dog som multimiljonär i Devon, Storbritannien, år 1875.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt