Pengar krävs för att dra ner industrins utsläpp

2016-02-19 05:00 Linda Nohrstedt  
SSAB har två masugnar i Oxelösund. Den ena stängdes i slutet av förra året på grund av de sjunkande stålpriserna, enligt bolaget. Det finns en stor överproduktion av stål i världen. Foto: Jörgen Appelgren

Avgasåterföring, plasmageneratorer och elektrolys. Det är några metoder som har testats för att få ner utsläppen från stålindustrin. Men i ett par fall står utvecklingen stilla i väntan på mer pengar.

I det stora europeiska forskningsprojektet Ulcos testades en metod för att återföra avgaserna från masugnen. Experiment vid LKAB:s försöksugn i Luleå pekade på att utsläppen kunde minskas med 25 procent.

Tanken var att metoden skulle testas i full skala på en demonstrationsanläggning i Frankrike. Men satsningen var kostsam, den skulle gå på flera miljarder, och kom av sig i samband med den senaste finanskrisen. Nu ligger projektet på is.

Även andra metoder verkar lovande. Företaget Scan Arc Plasma Technologies har presenterat en ny typ av ugn där plasmageneratorer används för upphettning. Enligt pilotstudier kan utsläppen halveras jämfört med masugnsprocessen.

Men också den metoden står och stampar i väntan på kapital. Planen är att bygga en demonstrationsanläggning i Hofors som ska kunna producera 40 000 ton råjärn per år från stålskrot och järnmalm.

– Men vi har inte lyckats finansiera den delen än. Det är en rätt så stor investering, 140 miljoner kronor, men vi jobbar hårt för att få fram pengarna, säger Sven Santén, teknisk direktör på Scan Arc Plasma Technologies.

Ett sätt att helt bli av med utsläppen från masugnar handlar om att skilja järnet och syret i malmen med hjälp av elektrolys. Det har testats i mycket liten skala på olika håll i världen. Svårigheten är att hitta material som klarar den heta och aggressiva miljön i processen.

En annan möjlighet att råda bot på stålindustrins utsläpp är avskiljning och lagring av koldioxid i marken.

Det är något som stålindustrin hoppas mycket på och flera utvecklingsprojekt har knutits till beräkningar om koldioxidlagring.

Försök med koldioxidlagring pågår i Kanada och Japan, där man bland annat ska undersöka om lagringen kan påverka risken för jordbävningar. I Tyskland ses koldioxidlagring som kontroversiellt på grund av osäkerheterna kring vilka effekter som kan uppstå på längre sikt när stora mängder trycks ner i marken.

I Sverige har staten ännu inte tagit ställning till om koldioxidlagring ska användas eller inte.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt