Den långa kampen om radiolyssnarna

2015-05-12 23:00 Monica Kleja  

Frågan om Sverige ska behålla FM-nätet eller gå över till dab-radio kanske närmar sig ett svar. Men en kamp mellan lobbygrupper och detaljerade teknikdiskussioner gör det svårt att hänga med i debatten. Ny Teknik reder ut vad som är teknik och politik.

Hur vill du och jag lyssna på radio i framtiden? Ska staten bygga ett rikstäckande digitalt rundradionät och skrota det analoga FM-nätet? Eller kan FM-nätet – som i dag når alla svenskar – utvecklas?

På Alliansregeringens uppdrag lade Nina Wormbs, docent i teknikhistoria på KTH, i december fram en utredning om hur övergången till digital rundradio eller dab-radio (Digital Audio Broadcasting) ska gå till. Tekniken som föreslås användas kallas dab+.

Genomförs dab+ måste alla hushåll köpa nya radiomottagare. Omkring 10 miljoner apparater, enligt Wormbs, medan andra hävdar att det snarare handlar om 20 miljoner.

Utgångspunkten för hennes utredning är att FM-nätet ska släckas år 2022. Men motståndet är kompakt. Inte minst är de tunga teknikinstanserna negativa, visar remissvaren som nyligen lämnades till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Bakom ett nej står bland annat IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien), Ericsson, Post- och telestyrelsen, lärosätet KTH, Stiftelsen .SE och föreningen Digital Radio Sweden.

Dab/dab+ utgör en föråldrad sändningsteknik, anser de. Modernare standarder för digital radio bör utredas. Fler nationella kanaler än de som finns i dag kan fås genom att man behåller och utvecklar FM-nätet. Dessutom kommer allt fler framöver att konsumera radioprogram via internet. Konsumenterna efterfrågar inte dab i dag, hävdar motståndarna.

Ingen mobiltillverkare har lagt in dab-kapacitet i mobilerna, ”eftersom det saknas en global marknad”, påpekar exempelvis Marianne Treschow, Digital Radio Sweden.

Dab-förespråkarna, däremot, betonar betydelsen av ett svenskt digitalt rundradionät. Bland dem finns Teracom, Sveriges Radio, privata radiobolag (som slipper koncessionsavgifter för FM-tillstånden på 130 miljoner kr om året) och Elektronikbranschen (utlandsägda hemelektronikkedjor).

Enligt Teracom är internetdistribuerad radio – trots den växande trenden – inget egentligt alternativ, eftersom över 90 procent av lyssnandet i dag sker via markbaserade FM-sändare och traditionella radiomottagare.

På Sveriges Radio har man bråttom. Vd Cilla Benkö äskar att riksdagen klubbar släckningsbeslutet redan i år. Ett dab-radionät är ett måste för konsumenternas skull, annars hamnar de i händerna på internet- och mobiloperatörer, anser hon.

”Internet klarar inte den kapaciteten och dessutom måste ju du betala extra för att kunna lyssna på Sveriges Radio där, dels för ett abonnemang och dels för datatrafiken”, har hon skrivit i en chatt.

Även Riksrevisionen har engagerat sig i striden om radiosändningarna. Statens dab-planer är inte ekonomiskt försvarbara och branschen har fått för stort inflytande och lyssnarperspektivet lyser med sin frånvaro i analyserna, anser myndigheten.

Tillspetsat handlar dab-övergången om att skapa fler nationella kanaler för kommersiell radio. Man vill utveckla programverksamheten och öka mångfalden.

Men när Myndigheten för radio och tv nyligen beslutade om 21 nationella tillstånd gick dessa till fyra privata aktörer – varav två är mediejättarna MTG (Kilohertz AB) och SBS, som redan sänder i FM-nätet.

Vad kan då utmana dab? I första hand FM-nätet. Men det finns också andra digitala rundradio-alternativ (se illustrationen intill), även om faktorer som ljudkvalitet, räckvidder och frekvenskrockar komplicerar.

Norska regeringens beslut att släcka FM-nätet 2017 väcker ilska i landet. Där är dab-lyssningen i dag 19 procent. I stortinget ska en anti-dab-politiker nu leda arbetsgruppen inför landets beslut, vilket tyder på kompromissvilja.

Per Borgå, produktchef på Radio på Teracom, är ”krigstrött”. Men dab är fortfarande bästa vägen, bedömer han. Teracom vill satsa på en standard som harmoniserar med våra grannländer, ger fler nationella kanaler – och för vilken radiomottagarna finns att köpa.

Vad är det som avgör svenska statens val framöver? För Bertil Thorngren, professor emeritus i teleekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, är larmen viktiga.

– Man måste kunna nå alla hushåll och bilar med varningsmeddelande. Det går inte så bra med dab, som får sämre täckning. Man måste behålla FM-nätet åtminstone 15–20 år till.

Dab-utredaren Nina Wormbs anser att det handlar om vad politikerna egentligen vill.

– Vad man vill göra med radio i det framtida informationssamhället är en politisk fråga och handlar om vad vi vill ha för medier i framtiden. Men genom att göra det till en teknisk fråga så låter man påskina att det inte handlar om politik. Jag tycker att den politiska diskussionen kring ett sådant här skifte, och vad man ska ha det till, hittills lyst med sin frånvaro.

Nina Wormbs utredning bereds av kulturdepartementet. Datum för en proposition till riksdagen är inte bestämt.



Följ Ny Teknik på Facebook!



Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev – direkt till din mejl!

Dab i Sverige – 20 år sedan första försöken

  • Svenska dab-sändningar startade på försök 1995. Sveriges Radio har därefter fortsatt att sända dab-radio på några orter.
  • Teracom började testsända med dab+ 2009. Året efter meddelade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att regeringen vill ge sändningsutrymme för 30 kommersiella kanaler i digitalradion. Samma år slog riksdagen fast att spannet 174–240 MHz avsätts för dab-radio.
  • I fjol gav Myndigheten för radio och tv dab-tillstånd till DB Media, Kilohertz AB, RBS Broadcasting och SBS Discovery.
  • Sveriges Radio har ännu inte fått sändningstillstånd. De analoga tillstånden går ut 2018.

 

 



Fotnot: I grafiken ska det stå ”Sämre räckvidd per mast som beror på att dab använder ett högre frekvensband än FM” under rubriken ”Byt till dab”.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt